​FN-rapport att hantera ojämlikhet är svaret på de globala protester vi ser

Av på 12 december, 2019
9e december lanserades UNDPs årliga flaggskeppsrapport Human Development Report

Att fortsätta i gamla fotspår är inte längre möjligt om vi ska komma tillrätta med en ny generation av ojämlikheter, enligt årets Human Development Report

De demonstrationer som för närvarande sveper över världen visar hur många samhällen, trots stora framsteg i kampen mot fattigdom, hunger och ohälsa, inte fungerar som de borde. Den röda tråden, enligt en ny rapport från FN:s utvecklingsprogram (UNDP), är ojämlikhet.

”På grund av en rad olika omständigheter tar människor sig i allt större utsträckning ut på gatorna – kostnaden för en tågbiljett, priset på bensin, krav på politiska fri- och rättigheter, strävan efter rättvisa: detta är ojämlikhetens nya ansikte, men som rapporten beskriver är ojämlikheten inte bortom lösningar”, säger UNDP:s högste chef, Achim Steiner.

Årets upplaga av Human Development Report (HDR), med titeln ”Beyond income, beyond averages, beyond today: inequalities in human development in the 21st Century”, visar hur klyftor i grundläggande levnadsstandard har minskat för miljontals människor, samtidigt som de ofrånkomliga kraven på att nå framgång har ökat.

En ny generation av ojämlikheter har uppenbarat sig, kring utbildning och kring teknik och klimatförändringar – seismiska förändringar som enligt rapporten skulle kunna utlösa ”nya stora motsättningar” i samhället av ett slag som inte skådats sedan den industriella revolutionen om de får härja fritt.

I länder med hög mänsklig utveckling växer till exempel andelen som prenumererar på fast bredband 15 gånger snabbare och andelen vuxna med högre utbildning mer än sex gånger snabbare än i länder med låg mänsklig utveckling.

”Det som brukade vara ett privilegium, som att gå på universitet eller ha tillgång till bredband, har blivit allt viktigare framgångsfaktorer och dem som endast får grundläggande behov tillfredsställda känner att de saknar förutsättningarna som krävs för att gå mot en ljusare framtid,” menar UNDP:s Pedro Conceição, ytterst ansvarig för HDR-rapporten. HDR-rapporten är banbrytande eftersom den ser bortom ekonomisk tillväxt och mäter ländernas utveckling på ett mer holistiskt sätt.

Rapporten analyserar ojämlikhet i tre steg: ojämlikhet utöver inkomst, utöver medelvärden och bortom dagsläget. Men ojämlikhet är samtidigt inte bortom lösning, menar rapporten, som även presenterar ett helt batteri av policy alternativ för att hantera problemen.

Att se bortom inkomst

2019 års Human Development Index (HDI) och dess närbesläktade Inequality-Adjusted Human Development Index 2019, konstaterar hur ojämlikhet inom utbildning, hälsa och levnadsstandard hindrar länders utveckling. På grund av ojämlikhet inom dessa dimensioner gick 20 procent av potentiell mänsklig utveckling förlorad under 2018. Rapporten rekommenderar därför åtgärder som även ser bortom inkomst, bland annat:

Åtgärder för den tidiga barndomen och livslånga investeringar: Ojämlikhet börjar redan före födseln och kan ackumuleras till vuxen ålder, förstärkt av skillnader inom hälsa och utbildning. Till exempel exponeras barn i arbetsverksamma familjer i USA för tre gånger så många ord som barn i bidragsberoende familjer, vilket visar sig på provresultat senare i livet. Åtgärder för att hantera detta måste därför börja vid eller före födseln och även omfatta investeringar i yngre barns lärande, hälsa och näring.

Produktivitet: Investeringar i produktivitet måste fortsätta genom hela livet, både under och efter det att man är aktiv på arbetsmarknaden. Länder med mer produktiv arbetskraft tenderar att ha en lägre ackumulation av välstånd i samhällets toppskikt, möjliggjort av åtgärder som stöder starka fackföreningar, rimliga minimilöner, som skapar vägar ut ur den informella ekonomin, investerar i socialt skydd samt attraherar fler kvinnor till arbetsmarknaden. Åtgärder för att endast förbättra produktiviteten räcker emellertid inte. Arbetsgivarnas växande marknadskraft är kopplad till minskade inkomstandelar för arbetare. Antitrust och annan politik är nyckeln för att ta itu med obalans på marknaderna.

Offentliga utgifter och rättvis beskattning: Rapporten menar att beskattning inte kan ses isolerat från annat utan bör ingå som del av ett system med policys inklusive offentliga utgifter för hälsa, utbildning och alternativa livsstilar som inte belastar klimatet. Inrikespolitik formas i allt större utsträckning av globala diskussioner som rör företagsskatt, vilket belyser vikten av nya principer för internationell beskattning, för att säkerställa rättvisa spelregler och undvika nedåtgående spiraler inom skattesatser för företag (särskilt när digitaliseringen skapar nya former av värde för ekonomin), samt för att upptäcka och hindra skatteflykt.

Att se bortom medelvärden

Medelvärden döljer ofta vad som verkligen pågår i ett samhälle, enligt rapporten. Även om medelvärden kan vara till hjälp för att beskriva utveckling i stora drag krävs det mer detaljerad information för att skapa politiska beslut som kan hantera ojämlikhet på ett effektivt sätt. Detta är sant för att hantera olika dimensioner av fattigdom, för att tillgodose behoven hos dem som lämnas längst utanför – till exempel personer med funktionsvariation – och för att främja jämställdhet och kvinnors egenmakt. Till exempel:

Jämställdhet: Enligt den nuvarande trenden kommer det att ta 202 år för världen att eliminera ekonomiska könsskillnader, menar rapporten. Samtidigt som vi bryter tystnaden om våld och ofredande mot kvinnor så är glastaket för kvinnor inom arbetslivet fortfarande ett faktum. Inom detta område ser vi istället mer fördomar och ett ökat motstånd mot kvinnor. I en tid då framsteg inom jämställdhet borde accelereras för att nå Globala målen för hållbar utveckling till 2030, menar rapporten att framstegen tvärtom avtar.

Enligt ett nytt index för sociala normer i rapporten har könsfördomar ökat i hälften av de länder som utvärderats. Cirka femtio procent av människorna i 77 länder sa att de ansåg att män är bättre politiska ledare än kvinnor och mer än 40 procent tyckte att män är bättre företagsledare. Detta gör att politik som tar sig an underliggande fördomar, sociala normer och maktstrukturer blir nyckeln till förändring. Till exempel är politik som balanserar fördelningen av omsorg, särskilt för barn, avgörande enligt rapporten. Särskilt med tanke på att skillnader i inkomst mellan män och kvinnor under hela deras livscykel befästs till stor del före 40 års ålder.

Att planera bortom dagsläget

Rapporten ser bortom dagsläget och ställer frågan hur ojämlikhet kan komma att förändras i framtiden. Särskilt ser den till två avgörande förändringar som oundvikligen kommer att forma våra liv inom det närmsta århundradet:

Klimatkrisen: Som en rad globala protester redan uppvisat kan avgörande politiska beslut för att hantera klimatkrisen, som till exempel att sätta ett pris på koldioxidutsläpp, misskötas. Detta ökar både den upplevda och faktiska ojämlikheten eftersom mindre bemedlade i samhället spenderar en större andel av sin inkomst på mer energiintensiva varor och tjänster än sina rikare grannar. Om intäkter från koldioxidprissättning ”återvinns” för att gynna skattebetalare som en del av ett bredare socialpolitiskt paket skulle detta kunna minska ojämlikheten, menar författarna.

Teknologisk transformation: Teknologi, i form av förnybar energi och energieffektivitet, digital finansiering och digitala hälsolösningar, ger en glimt av hur ojämlikhet kan komma att förändras i framtiden, förutsatt att teknologiska möjligheter snabbt kan delas och utnyttjas av alla. Det finns ett historiskt mönster i att teknologiska revolutioner skapar djupa och ihållande ojämlikheter – den industriella revolutionen genererade inte bara enorma skillnader mellan industrialiserade länder och de som var beroende av råvaror utan den skapade även de produktionslösningar som nu kulminerat i klimatkrisen.

Den förändring som kommer ske går bortom klimatkrisen, menar rapporten, men ” nya motsättningar”, som pådrivs av artificiell intelligens och digital teknologi är inte oundvikliga. HDR rekommenderar en politik för socialt skydd som till exempel säkerställer rättvis kompensation för så kallad crowd working och investerar i livslångt lärande för att hjälpa yrkesverksamma att anpassa sig eller byta till nya yrken, samt skapar internationell enighet om hur man bäst beskattar digitala verksamheter – allt för att bygga en säker och stabil digital ekonomi som verkar för samstämmighet, inte ojämlikhet, inom mänsklig utveckling.

”2019 års Human Development Report beskriver hur systemiska ojämlikheter skadar vårt samhälle och varför,” menar Achim Steiner. ”Ojämlikhet handlar inte bara om hur mycket någon tjänar jämfört med sin granne. Det handlar om den ojämna fördelningen av rikedom och makt: De sociala och politiska normer som driver människor ut på gatorna för att protestera och de faktorer som kommer att göra detta i framtiden om inget förändras. Att erkänna ojämlikhetens sanna ansikte är ett första steg, det som händer härnäst är val som är upp till varje ledare att fatta.”

Världen
Örebronyheter

Källa UNDP

 

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in