​Kommunernas och regionernas skuldsättning fortsätter att öka

Av på 15 oktober, 2019

Den kommunala låneskulden fortsätter att öka som en följd av stora investeringsbehov och försämrade resultat i kommunsektorn, visar Kommuninvests årliga rapport ”Den kommunala låneskulden”. Kommuninvests bedömning är att skuldsättningen fortsätter att öka också under kommande år och att prioriteringar mellan olika investeringar blir allt mer nödvändiga för att upprätthålla en ekonomi i balans.

Sammantaget ökade kommunernas och regionernas skuldsättning med 52 miljarder kronor under 2018 och uppgick till 656 miljarder kronor, vilket motsvarar 13,7 procent av Sveriges BNP. Den huvudsakliga drivkraften bakom skuldökningen är fortsatt ökande investeringar till följd av en stark befolkningstillväxt, ökande inflyttning till städerna och omfattande renoveringsbehov av fastigheter byggda i slutet av 1960-talet och början av 70-talet.

Bruttoinvesteringarna i materiella anläggningstillgångar ökade 2018 med 11 procent och uppgick till 183,7 miljarder kronor.

Kommuninvests rapport visar också på ökade investeringsbehov på grund av demografiska förändringar. En växande andel äldre och yngre ökar efterfrågan på välfärdstjänster, vilket medför investeringsbehov i framför allt verksamhetsfastigheter. De sammantagna investeringarna i kommunsektorn uppgick till 183,7miljarder kronor under 2018, en ökning med 18,5 miljarder jämfört med året innan.

– Givet den demografiska utvecklingen är det naturligt att investeringar och låneskuld ökar men kommunerna behöver jobba med sina finansiella mål för att kunna leva upp till god ekonomisk hushållning och växa i balans, säger Tomas Werngren, Kommuninvests VD.

Kommuninvest bedömer att låneskulden kommer att fortsätta att öka de kommande åren som en konsekvens av den försämrade ekonomin i kombination med nödvändiga investeringar. Kommuninvests forskningsansvariga Emelie Värja menar att prioriteringar mellan olika investeringar kommer att bli allt viktigare för att kommunerna ska upprätthålla balans i ekonomin.

– Min bedömning är att kommunerna klarar av en begränsad period med lägre självfinansieringsgrad och ökad låneskuld så länge intäkterna är tillräckliga för att täcka kostnaderna, vilket kommer bli en utmaning, och prioritering mellan olika investeringar blir allt viktigare, säger Emelie Värja, forskningsansvarig Kommuninvest.

Ekonomi | Regionalt
Örebronyheter

Källa Kommuninvest

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in