- Stefan Bengtzén har sagt upp sig från Örebro Hockey
- Nils Landgren Funk Unit till Örebro
- Seminarium om lekmiljöer på barns villkor
- Målet är att förhindra att människor drabbas
- Direkten Nora bäst på sociala medier 2023
- Hembygdsförening bjuder in till rundvandring i Jerle stad
- Lämna din trasiga hörapparat och hämta när du kan
- Inga besparingar aktuella för Kulturskolan Garnalia i Lindesberg
- Gerd till Klubb Efterslag på Foajen Örebro konserthus
- Ny och säkrare inloggning för Örebro kommuns e-tjänster
Nepal: Skrupelfria rekryterare utnyttjar migrantarbetare
Regeringen i Nepal har misslyckats med att göra något åt den vilseledande och bedrägeriaktiga verksamhet som pågår inom rekryteringsbranschen i landet. Det här utsätter migrantarbetere för risken att utsättas för tvångsarbete utomlands och lämnar dem med enorma skulder, det slår Amnesty International fast i en ny rapport: Turning People into Profits: Abusive Recruitment, Trafficking and Forced Labour of Nepali Migrant Workers.
– Över hela Nepal kommer samvetslösa rekryterare undan efter det att de har förstört människors liv. Först tar de, olagligen, enormt mycket betalt i avgifter för den som söker jobb utomlands och sedan överger de personen när saker går fel. Det är först när migrantarbetarna lämnar Nepal som de förstår att de har blivit lurade på allt från lön till arbetsförhållanden. Men då är det för sent och många har då skulder till rektyrerarna som det kan ta dem resten av deras yrkesliv att betala tillbaka, det säger James Lynch, biträdande chef för internationella frågor vid Amnesty International.
Inför rapporten har Amnesty International intervjuat 127 nepalesiska migrantarbetare och dussintals regeringstjänstemän under 2016 och 2017 i åtta distrikt i Nepal. Så gott som alla arbetare som Amnesty pratade med hade blivit utsatta för någon form av övergrepp via privata rekryterare.
Ett exempel är Suresh, från distriktet Saptari. Han berättade för Amnesty att han lånat 250 000 i lokal nepalesisk valuta (vilket motsvarar ca 2 400 dollar) från en lokal utlånare, till en ränta på 36 procent, för att kunna betala en rekryteringsagent. Han blev försäkrad av agenten och rektryeirngsfirman att det skulle gå snabbt att betala tillbaka skulden genom det han skulle tjäna utomlands.
Men på handskfabriken i Malaysia där Suresh placerades fick han ibland ingen lön på tre månader. När han väl fick sina pengar så var det 354 dollar mindre än vad rektryteringsfirman lånat. Han kunde inte lämna jobbet eller Malaysia eftersom hans uppdragsgivare både hade beslagtagit hans pass när när han anlände och vägrade att avsluta hans kontrakt.
Suresh försökte upprepade gånger att ringa sin rektryteringsfirma för att få hjälp men de svarade aldrig. När han till slut lyckades lämna Malaysia två år senare hade Suresh en ackumulerad skuld på 550 000 nepalesiska rupier (vilket motsvarar ca 5300 dollar). Hemma i byn tjänar han ungefär 50-100 dollar i månaden vilket betyder att det kan ta honom flera år att betala tillbaka sina skulder.
Bristen på skäliga arbeten i Nepal gör att allt fler nepaleser upplever att de inte har något annat val än att söka jobb utomlands, och runt 400 000 personer lämnar landet varje år för att söka arbete.
När de väl har flyttat utomlands, de flesta flyttar till Malaysia eller Gulfstaterna – så löper de stor risk att bli expoaterade när det gäller sina arbetsvillkor, det kan till och med komma att handla om tvångsarbete.
Arbetarnas visum är generellt knutna till deras arbetsgivare vilket innebär att om de lämnar arbetet så kan de riskera att bli ”odokumenterade” eller så kallat papperslösa och därmed riskera att förlora rätten att arbeta eller stanna i landet.
Papperslösa arbetare är också lätta att återexploatera. Medan de kämpar för att tjäna eller låna pengar för att kunna återvända till Nepal, lever de under hot om att gripas, att sättas i förvar eller att åtalas för brott kopplat till invandring. Flera nepaleser som hade blivit papperslösa migrantarbetare berättade för Amnestys researchers hur de tvingats söka sig till exploaterande så kallade ”hemsändaragenter” på svarta marknaden som tog höga avgifter för att skicka hem dem.
Enligt nepalesisk lag måste rekryteringsfirmor betala för att skicka tillbaka arbetare vars arbetsvillkor är annorlunda än dem som avtalats i originalkontraktet. Men Amnesty kunde inte hitta ett enda sådant fall där en rektryteringsfirma hade fullgjort ett sådant åtagande.
– De nepaleisksa myndigheterna måste fullt ut skydda migrantarbetare, och de kan börja med att implementera de lagar och policies som finns i landet och som kan stoppa rektryteringsfirmor från att tjäna snabba pengar på fattiga människors framtidsdrömmar, säger James Lynch.
Världen
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login