8 av 10 svenskar: volontärer har stor betydelse i svensk krisberedskap

Av på 20 januari, 2019
Foto: Marie Sparréus

Åtta av tio svenskar anser att volontärer har haft stor betydelse vid stora samhällskriser i Sverige. Nära nio av tio kan också tänka sig att själva göra en insats som volontär i händelse av en allvarlig samhällskris. Samtidigt vet drygt sex av tio av de som skulle kunna tänka sig att göra en insats inte vilken organisation de ska vända sig till. Det visar en undersökning genomförd av Novus på uppdrag av Röda Korset.

På senare år har Sverige upplevt flera allvarliga kriser. Senast skogsbränderna sommaren 2018, men också terrorattentatet på Drottninggatan 2017 och det stora flyktingmottagandet 2015. I samband med skogsbränderna 2018 fick Röda Korset på kort tid in över 6000 intresseanmälningar från människor som var beredda att hjälpa till som frivilliga. Nu visar en färsk opinionsundersökning från Novus, genomförd i samarbete med Röda Korset, att åtta av tio svenskar anser att volontärer har haft stor betydelse i att bistå med hjälp i samband med samhällskriser i Sverige under de senaste åren. Hela 45 % menar att volontärer har haft mycket stor betydelse.

Svenskars vilja att hjälpa till vid kriser är stor. Undersökningen bekräftar att volontärers bidrag också har stor betydelse för samhället, och att allmänheten ser detta. Samtidigt är frivilliga ofta en underutnyttjad resurs. Sverige behöver stärka möjligheterna för människor att kunna engagera sig. Det vilar ett stort ansvar på oss frivilligorganisationer; människor behöver veta var de ska vända sig när de vill hjälpa till, säger Ylva Jonsson Strömberg, krisberedskapschef, Svenska Röda Korset.

Nära nio av tio av de tillfrågade menar att de kan tänka sig att göra en insats som volontär i händelse av en allvarlig samhällskris. Trots den stora viljan att engagera sig säger drygt sex av tio att de inte vet vilken organisation de skulle vända sig till.

Myndigheter är sällan rustade för uppgiften att organisera frivilliga. Svenska myndigheter, kommuner och länsstyrelser behöver öppna upp än mer för samverkan med frivilligorganisationer. Tillsammans kan vi bygga bättre beredskap för organisering av frivilliga i händelse av kriser. Engagemang från den enskilde och från allmänheten stärker samhället, och kan också bidra till att stärka svenskarnas medvetenhet om krisberedskap generellt, säger Ylva Jonsson Strömberg.

Nyligen drabbades delar av Sverige av strömavbrott och omfattande förstörelse i samband med stormen Alfrida. Drygt en av tre svenskar tror enligt undersökningen från Novus att de skulle ha kapacitet att klara sig upp till en vecka utan rinnande vatten, el och tillgång till livsmedelsbutik om Sverige utsattes för en omfattande samhällskris.

Alla borde vara redo att klara sig en tid sig utan el, rinnande vatten eller tillgång till livsmedelsbutik, åtminstone tre dygn. Många skulle i nuläget få det tufft i händelse av ett allvarligt terrorattentat, översvämning eller en mycket kraftig storm, säger Ylva Jonsson Strömberg.

Inom Röda Korset pågår ett intensivt arbete för att svara upp mot samtida och framtida behov vad gäller frivilligresurser i anslutning till stora och små kriser i Sverige. Röda Korset har nyligen upprättat en rad nya interna rutiner och skalar upp krisberedskapsarbetet med en målsättning om att ha 20 000 frivilliga beredskapsvolontärer år 2025.

– På så vis hoppas vi att i ännu högre utsträckning, tillsammans med andra frivilligorganisationer, kunna bidra med kunniga och trygga volontärer vid samhällskriser, säger Ylva Jonsson Strömberg.

Fakta om undersökningen:

  • 1 007 intervjuer har genomförts med allmänheten 18-79 år (webbundersökning, i slumpmässigt rekryterad webbpanel)
  • Intervjuerna genomfördes 13-19 december 2018
  • Deltagarfrekvens för undersökningen är 54%

Regionalt
Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in