gtvplay-970-05

Stor studie sätter siffror på världens sjukvård

Av på 12 juli, 2017

I tre artiklar i The Lancet beskriver en stor grupp internationella forskare sjukvårdens utveckling i 184 länder ¬ i siffror. De blickar 20 år bakåt och beräknar hur det kommer se ut 25 år framåt om utvecklingen fortsätter på samma sätt. Örebroforskaren Koustuv Dalal är en av forskarna som medverkat.

– Om vi tittar på Sverige ökade budgeten bara 4 procent mellan 1995 – 2014. Jag säger ”bara” för kostnaderna har gått upp mer än så, säger Koustuv Dalal, hälsoekonom och forskare i folkhälsovetenskap vid Örebro universitet, som efterlyser en hälsoekonomisk revolution världen över.

Bill & Melinda Gates Foundation har finansierat forskningen och datainsamlingen har gjorts av University of Washington. Undersökningarna är ett gediget arbete av ett stort antal internationella forskare. De har samlat in data från 184 länder i de två första studierna och från 195 länder i den tredje.

I första studien undersöker de hur sjukvården finansieras. Hur mycket människor i olika länder får betala ur egen ficka till exempel. Det vill säga hur stor andel av sjukvårdens kostnader betalar vi själva och hur stor andel täcks av skatter eller försäkringar.

– Ju högre andel som ska betalas ur egen ficka, desto hårdare drabbas fattiga när de blir sjuka. I vissa länder kan det handla om att människor får sälja sina tillgångar för att få behandling, säger Koustuv Dalal.

I Sverige betalar vi 14 procent av den totala kostnaden för sjukvården ur egen ficka. I Indien betalar människor över 65 procent och i Kina över 34 procent. I Nederländerna betalar man bara 5,3 procent och i Kuba endast 4,4 procent.

– Det finns all anledning även för Sverige att fundera. Detsamma gäller när vi tittar på hur lätt det är att få tillgång till vård och kvaliteten på vården, det som kallas Health Access and Quality, Medan Andorra ligger på 95 och Island på 94 hamnar Sverige på 90 av 100.

– Och inom vissa områden så som leukemi ligger vi relativt lågt med 67 och detsamma vad gäller Ischemisk hjärtsjukdom, som hamnar på 73, säger Koustuv Dalal.

Generellt visar studien att i 167 länder av 195 går utvecklingen uppåt vad gäller tillgång till och kvaliteten på vård. Forskarna såg stora förbättringar i flera länder som Sydkorea, Turkiet, Peru, Kina och Maldiverna.

– När vi tar hänsyn till index för social utveckling kan vi se att regionen i östra och västra Afrika söder om Saharaöknen har gjort stora framsteg. Det hade gjort Hans Rosling glad, säger Koustuv Dalal.

När forskarna undersökt hur det såg ut i dag ville de räkna på hur sjukvården kommer se ut om 25 år om utvecklingen fortsätter på samma sätt. I slutsatsen skriver de att även om de förväntar sig att sjukvårdsbudgeterna ökar är det inte säkert att de räcker för att möta komplicerade hälsobehov.

– Det varierar från land till land men vi kan se att klyftorna ökar. Vi hoppas att beslutsfattare tar till sig vår analys. Hur mycket samhället investerar i sjukvården påverkar hur länge människor får vänta på att träffa en läkare, hur lång tid det tar att få svar på analyser eller starta en behandling. Och det påverkar kvaliteten på vården. Dessutom påverkar det landets ekonomi. Bättre hälsa producerar bättre nationell ekonomi, avslutar Koustuv Dalal.

Örebro Universitet
Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in