gtvplay-970-05

​Läkare Utan Gränser underkänner nya regler för Medelhavsräddningar

Av på 2 augusti, 2017
Läkare Utan Gränsers fartyg Vos Prudence räddade totalt 726 människor, varav 52 barn, ur träbåtar den 8-9 juni 2017.
Foto: Andrew McConnell/Panos Pictures.

Läkare Utan Gränser har delgett Italiens inrikesministerium sitt beslut om att inte underteckna uppförandekoden för frivilligorganisationer som har räddningsfartyg på Medelhavet. De föreslagna reglerna skulle begränsa räddningsinsatsen och ha allvarliga humanitära konsekvenser.

– Vi kan inte underteckna uppförandekoden i dess nuvarande form, även om det finns flera punkter i koden som vi redan följer och som inte oroar oss, som till exempel ekonomisk transparens, säger Annemarie Loof, operativ chef för Läkare Utan Gränser.

– Läkare Utan Gränser fortsätter sin sök- och räddningsinsats under ledning av koordineringscentret för sjöräddning (Maritime Rescue Coordination Centre, MRCC) i Rom och i enlighet med alla relevanta internationella lagar och sjölagar, säger Annemarie Loof.

Överföringsförbud slösar med dyrbar tid
Flera punkter i uppförandekoden skulle begränsa räddningsinsatsens effektivitet och kapacitet och ge sämre möjligheter att rädda liv än idag. Detta skulle ha allvarliga humanitära konsekvenser.

Det föreslagna kravet att räddningsfartyg måste föra de räddade till en säker plats istället för att ha möjlighet att föra över dem till andra fartyg är oroande. Under hela räddningsinsatsen på Medelhavet har Läkare Utan Gränsers fartyg tagit emot människor som räddats av andra båtar, något som alltid skett på order av eller i koordination med MRCC i Rom.

Resorna fram och tillbaka till landsättningsplatserna skulle leda till att färre räddningsfartyg finns på plats i de områden där de nödställda båtarna finns. Det skulle i sin tur försämra den redan otillräckliga räddningskapaciteten och orsaka fler massdrunkningar. Dessutom skulle det leda till onödig förvirring om vilken instans som ska kontaktas. Allt detta skulle fördröja räddningsarbetet där varje minut kan vara en fråga om liv och död.

Polisnärvaro utgör säkerhetsrisk
Även om uppförandekoden uppger att representanter för polisen inte skulle få ”påverka den pågående humanitära insatsen” är detta öppet för tolkningar. Kravet på att polisen inte får vara beväpnad har inte skrivits in i uppförandekoden. Den beväpnade polisens närvaro och de humanitära hjälparbetarnas åtagande att samla bevismaterial skulle utgöra ett brott mot de grundläggande humanitära principerna: oberoende, neutralitet och opartiskhet. Detta skulle underställa humanitära hjälporganisationer EU-ländernas politiska intressen. Det kan Läkare Utan Gränser inte acceptera eftersom det skulle påverka vårt tillträde till utsatta människor i andra delar av världen och vår egen personals säkerhet.

Ansvaret för sök- och räddningsinsatsen ute till havs ligger hos staterna. Frivilligorganisationernas räddningsinsatser – däribland Läkare Utan Gränsers pågående räddningsarbete på Medelhavet – är bara en tillfällig åtgärd för att fylla det ”ansvarsvakuum” som staterna lämnat efter sig. EU-länderna måste införa dedikerade och proaktiva sök- och räddningsmekanismer för att stödja Italien samt erkänna landets lovvärda försök att rädda liv ute till havs, trots det otillräckliga stödet från andra EU-länder.

Världen
Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in