- Inga besparingar aktuella för Kulturskolan Garnalia i Lindesberg
- Gerd till Klubb Efterslag på Foajen Örebro konserthus
- Ny och säkrare inloggning för Örebro kommuns e-tjänster
- Renoveringen av Wallerska skolan återupptas
- Stark uppmaning att ta sin vårdos mot covid-19
- Örebro Volley en vinst från SM-guld
- Ungdomar visar stolt upp sina fordon i Askersund
- ”Drömmar & Myter” – temat för Nora Kammarmusikfestival 2024
- Dags att söka bidrag från stiftelser i Karlskoga
- Energi- och klimatrådet får tre nya fokusområden
Dödligheten i hjärtinfarkt halverad – men skillnaderna växer
Hjärtoperation, Karolinska sjukhuset
Dödligheten i hjärtinfarkt har halverats i Sverige på tio år, tack vare forskningsframsteg och livsstilsförbättringar. Samtidigt visar en genomgång av Hjärt-Lungfonden att skillnaderna växer i landet – norrbottningar löper 71 procent större risk att dö i hjärtinfarkt jämfört med stockholmare.
Nu krävs mer resurser till forskningen för att jämna ut skillnaderna.
–Svensk hjärtsjukvård är en av de bästa i Europa, och det är väldigt glädjande att antalet hjärtinfarkter fortsätter att minska. Nästa steg för forskningen blir att jämna ut de regionala skillnaderna och ge människor över hela landet mer tid att leva, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Dödligheten i akut hjärtinfarkt har mer än halverats i Sverige under det senaste decenniet. 2006 avled 166 av 100 000 invånare i hjärtinfarkt, och 2016 hade siffran sjunkit till 81 av 100 000. Främst beror den positiva utvecklingen på livsstilsförbättringar och nya forskningsframsteg – bland annat har ballongvidgning av kranskärlen och möjligheten att upptäcka fler små hjärtinfarkter räddat många liv.
Samtidigt är skillnaderna i olika delar av landet stora – och växande. 2006 löpte norrbottningar 17 procent större risk att dö i hjärtinfarkt jämfört med stockholmare, medan skillnaden hade ökat till hela 71 procent år 2016. Generellt går en tydlig skiljelinje mellan landsort och storstad.
– Tyvärr vet vi inte vad skillnaden beror på, mensocioekonomiska faktorer som utbildningsnivå och livsstil är troligtvis bidragande orsaker. Allt fler stöder hjärtforskningen – förhoppningsvis kan det hjälpa oss att utveckla individanpassade behandlingsmetoder och förutsäga vem som kommer att drabbas, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.
Hjärt-Lungfonden stöder flera pågående forskningsprojekt om hjärtinfarkt, bland annat en studie som visar att det finns en koppling mellan socioekonomi, graden av fysisk aktivitet och kardiovaskulära riskfaktorer. Resultaten av den forskning som Hjärt-Lungfonden finansierar leder till nya och bättre behandlingar och kan samtidigt bidra till mer underbyggda politiska beslut.
Hälsa | Regionalt
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login