gtvplay-970-05

Krafttag mot utsläppshandeln inom EU

Av på 13 november, 2017

Under natten till torsdag 9 november nådde EU-parlamentet och ministerrådet en överenskommelse om reglerna för EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS, för perioden 2021–2030. Tankesmedjan Fores förklarar här vad detta innebär.

Efter flera år av diskussioner tar nattens överenskommelse krafttag mot överskottet av utsläppsrätter och innebär enligt vissa marknadsanalytiker att cirka 3 miljarder utsläppsrätter annulleras under perioden 2021–2030. Priset väntas snabbt stiga från dagens låga nivå på drygt 7 euro till 35 euro redan 2023/2024 innan det vänder nedåt igen. Andra analytiker menar att priser på 25–30 euro under perioden är osannolikt.

Att få bort överskottet och återställa prissignalen är den viktigaste vinsten för systemets effektivitet och förmåga att leverera EU:s målsättningar enligt Parisavtalet. Det är den främsta positiva signalen från överenskommelsen till de pågående klimatförhandlingarna i Bonn, anser Hanna Stenegren, assisterande chef för Fores klimat- och miljöprogram.

Reglerna för tilldelningen av gratis utsläppsrätter till industrin förändras. En mer flexibel tilldelning som följer produktionsförändringar och uppdaterade riktmärken väntas minska tidigare problem med att vissa sektorer exempelvis fått fler gratis utsläppsrätter än vad de haft utsläpp. För flera av de sektorer som enligt kommissionens förslag inte i hög grad är utsatta för internationell konkurrens öppnas en bakdörr som gör det möjligt att fortsatt få upp till 100 % gratis tilldelning. Gratistilldelningen för andra sektorer fasas ut i slutet av perioden. Om det fortsatt kommer att finnas ett underskott på gratis utsläppsrätter till den internationellt konkurrensutsatta industrin eller inte återstår att se efter närmare analyser av en rad samverkande faktorers påverkan.

Resurserna för investeringar i förnybar energi, avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) och koldioxidsnål innovation i industrin ökar. CCS-tekniken har bland annat av klimatpanelen IPCC pekats ut som nödvändig för att nå klimatmålen i Parisavtalet. Även för svenska industriprojekt som är på gång för koldioxidfri stålproduktion och nollutsläpp för cement är resursökningen intressant.

Slutligen utökas resurserna för moderniseringsåtgärder av energisystemen i de tio medlemsländerna med lägst BNP per capita. Kriterierna för den så kallade moderniseringsfonden skärps och begränsar kraftigt möjligheterna för investeringar i kolbaserade energisystem. Däremot kan samma 10 länder använda investeringar upp till 3 gånger moderniseringsfondens storlek för attrusta upp och förlänga livstiden på existerande fossil energiproduktion.

– Det är en stor framgång att en väsentlig del av överskottet tas bort och att priset väntas bli så pass högt att det driver investeringar i utsläppsminskningar. I övrigt visar överenskommelsen tydligt att det är stålet och Polen som dominerat förhandlingsagendan, hävdar Hanna Stenegren, assisterande chef för Fores klimat- och miljöprogram.

Denna preliminära överenskommelse måste nu antas av såväl rådet som EU-parlamentet för att bli verklighet. Därefter återstår ett gediget implementeringsarbete av EU-kommissionen för detaljer som inte satts i direktivet.

Världen
Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in