Amnesty avslöjar — svenskt teknikföretag riskerar att bidra till Kinas massövervakning

Av på 21 september, 2020
Illustration: Toscanabanana

Genom att sälja sofistikerad digital övervakningsteknik till Kinas statliga säkerhetstjänster riskerar europeiska teknikföretag, bland annat det svenska företaget Axis Communications, att bidra till omfattande brott mot mänskliga rättigheter i Kina. Amnesty Internationals rapport ”Out of Control – failing EU laws for digital surveillance export” som släpps i dag avslöjar brister i EU:s regelverk. Samtidigt hålls ett avgörande möte i Bryssel den 22 september för att besluta om eventuell skärpning av EU:s regler för export av övervakningsteknik.

Amnestys granskning visar att tre företag från Sverige, Frankrike och Nederländerna har sålt digital övervakningsteknik, som system för ansiktsigenkänning, som riskerar att användas i Kinas program för urskillningslösa massövervakning av uigurer, kazaker och andra övervägande muslimska grupper i Xinjiang-regionen, eller till myndigheter som bidrar till genomförandet av de programmen.

Samtidigt som övervakningsindustrin, värd 54 miljarder euro, blomstrat har EU:s bristfälliga exportlagstiftning inte hållit jämna steg. Europeiska företag dominerar marknaden för biometrisk övervakningsteknik och de flesta regeringar i EU motsätter sig krav på att skärpa exportreglerna så att de även inkluderar stärkt skydd för mänskliga rättigheter. Sverige är ett av de länderna.

— Att Sverige länge pekats ut som ett av de EU-länder som agerat bromskloss för en striktare EU-lagstiftning är pinsamt. Om Sverige vill vara en humanitär stormakt bör man inte låta affärsintressen gå före mänskliga rättigheter säger Maja Åberg, policyrådgivare på Amnesty Sverige.

Över hela Kina sjösätts ständigt nya projekt för massövervakning för att hålla människor under konstant övervakning, som ”Skynet” och ”Sharp Eyes”.

Kinas statliga säkerhetstjänster är nyckelaktörer i utvecklingen och den enorma expansionen av övervakning i landet. I Xinjiang-regionen, där uppskattningsvis en miljon uigurer och människor tillhörande andra etniska minoriteter godtyckligt hållits fängslade i så kallade omskolningsläger, är biometrisk övervakningsteknik allmänt förekommande.

Biometrisk övervakning, inklusive programvara för ansiktsigenkänning, är bland de mest invasiva formerna av digital övervakningsteknik och gör det möjligt för regeringar att identifiera och spåra individer på allmän plats, eller identifiera dem utifrån deras naturliga beteende och rörelsemönster. Denna teknik utgör ett tydligt hot mot rätten till privatliv, mötes-, yttrande- och religionsfrihet samt rätten att inte bli utsatt för diskriminering.

— EU:s fördömande av Kinas systematiska förtryck i Xinjiang rimmar illa med att man samtidigt tillåter företag att sälja teknik som möjliggör kränkningar av miljoner människors mänskliga rättigheter. EU:s nuvarande system för reglering av exporten är trasigt och måste lagas — nu, säger Merel Koning.

Tre typer av övervakningsteknik, från tre europeiska företag
Amnestys granskning har kunnat fastställa försäljningen av tre olika typer av digital övervakningsteknik från tre europeiska företag som sålts till Kinas statliga säkerhetstjänster och andra enheter.

Ett av dem är det svenska företaget Axis Communications som till och med öppet berättar på sin webbplats om sitt bidrag till utvidgandet av den kinesiska övervakningsstaten. Företaget utvecklar och marknadsför nätverkskameror som är specialiserade på säkerhetsövervakning och fjärrövervakning. Företaget har levererat teknik till Kinas statliga säkerhetsapparat och listas upprepade gånger som ett ”rekommenderat varumärke” i kinesiska statliga övervakningsdokument mellan 2012 och 2019.

På sin hemsida har det svenska företaget listat ett projekt i Guilin, en stad i södra Kina med en befolkning på knappt 5 miljoner människor. Projektet i Guilin innebar att ett nätverk med 8 000 tidigare installerade kameror utökades, med hjälp av Axis, till 30 000 kameror med syfte att uppgradera stadens Skynet-övervakningsprogram. De aktuella kamerorna har en 360-graders vinkel och en räckvidd på 300 till 400 meter, vilket gör det möjligt att spåra mål från alla håll.

— Man undrar hur företagets konsekvensanalys vad gäller mänskliga rättigheter ser ut? Företaget skriver i sina hållbarhetsrapporter att de granskar sina leverantörer i relation till bland annat mänskliga rättigheter. De skriver också att de ser frågor kopplade till personlig integritet som en risk, men man undrar hur konsekvensanalyser görs och följs upp, samt framförallt vilka källor företaget använder för dessa. Har de blundat för den strida ström av trovärdiga rapporter som bekräftar regionen som högriskregion? Företaget har ju dessutom två kontor i landet, säger Ulrika Sandberg, sakkunnig inom företag och mänskliga rättigheter på Amnesty Sverige.

— Axis Communications säger till Amnesty att företaget inte behöver licens för export av kameror för användning i Kinas program för massövervakning. Detta visar på det exakta problemet med EU: s nuvarande ramverk för export. EU: s regeringar måste nu ta sitt ansvar och tygla den här okontrollerade industrin. Fram till dess måste EU på allvar fundera över sin potentiella roll i de brott mot de mänskliga rättigheter som begås av den kinesiska regeringen, säger Merel Koning.

Noldus Information Technology är ett nederländskt företag som säljer teknik för igenkänning av känslor. Företagets programvara ”FaceReader” används för automatiserad analys av ansiktsuttryck som ilska, lycka, sorg, överraskning och avsky. FaceReader används av universitet i Kina med kopplingar till landets säkerhetsmyndigheters övervakningsapparatur, polisen och ministeriet för offentlig säkerhet. Noldus har mellan 2012 och 2018 även sålt sin digitala övervakningsteknik till minst två universitet i Xinjiang.

Amnestys granskning visar även att företaget Morpho, som numera är en del av det franska multinationella företaget Idemia, under 2015 levererat utrustning för ansiktsigenkänning direkt till byrån för allmän säkerhet i Shanghai. Företaget är specialiserat på säkerhetssystem genom ansiktsigenkänning och andra former av biometriska identifieringssystem. Amnesty kräver att ett förbud införs mot användning, tillverkning, försäljning och export av teknik för ansiktsigenkänning med syfte att identifiera enskilda individer.

Att digitala övervakningsföretag i EU bidrar till Kinas massövervakning visar på de stora bristerna i EU:s regelverk för export av produkter med dubbla användningsområden, den så kallade Dual Use Regulation. Amnesty uppmanar därför nu EU att inkludera all digital övervakningsteknik inom ramen för sin exportreglering, samt att stärka skyddet för mänskliga rättigheter i alla beslut om export och se till att alla företag genomför en konsekvensanalys av de mänskliga rättigheterna.

Inget av företagen i granskningen har kunnat ge tydliga svar på vilken konsekvensanalys man gjort i samband med exporten till Kina. Det är en av anledningarna till att EU måste vidta åtgärder nu.

Världen
Örebronyheter

Källa: Amnesty International

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in