Ändrad metod kan minska sjukdomsrisk för hjärtopererade barn

Av på 16 februari, 2020
Judith Gudmundsdottir, barnläkare och tidigare forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Barn som genomgått hjärtkirurgi och i samband med det fått thymuskörteln bortopererad drabbas oftare av infektioner och autoimmuna sjukdomar än andra barn. Det visar en studie med stöd av Hjärt-Lungfonden. Nu krävs mer forskning och utvecklade operationsmetoder, så att fler barn med hjärtfel får behålla ett viktigt organ.

– Tidigare ansågs inte thymuskörteln ha någon funktion efter spädbarnsåldern, men nu har man förstått att den är viktig för immunsystemet långt upp i åldrarna. Det är därför angeläget att vi får fram operationsmetoder där hela eller delar av thymus sparas, så att barn som föds med hjärtfel får så god livskvalitet som möjligt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

2018 föddes fler än 1000 barn med hjärtfel i Sverige. Årligen får 200­–250 barn i landet körteln thymus, även kallad brässen, borttagen i samband med hjärtoperationer. Thymus sitter högt upp i bröstkorgen och tas vid vissa typer av ingrepp bort för att göra det lättare för kirurgen att komma åt hjärtat.

I studien tittade forskarna på nära 5 700 personer som fått thymus borttagen före fem års ålder i samband med operation av medfött hjärtfel. Dessa jämfördes med två kontrollgrupper, varav den ena innehöll personer som genomgått hjärtoperationer där körteln inte brukar tas bort, och den andra bestod av köns- och åldersmatchade personer som inte hade hjärtopererats alls. Resultaten visade att de som fått thymus borttagen som barn i större utsträckning hade utvecklat autoimmuna sjukdomar som diabetes och reumatism senare i livet. Dessutom var det vanligare med bakterie- och virusinfektioner hos studiedeltagare som hade fått thymus bortopererad.

– Det är viktigt att ta reda på om de ingrepp som görs i samband med hjärtfel kan leda till skador längre fram i livet. I dagsläget kan vi inte vara helt säkra på att det är borttagandet av thymuskörteln som ger den ökade risken för sjukdomar, men vår studie pekar på att det finns ett samband, så nu behövs mer forskning på detta, säger Judith Gudmundsdottir, barnläkare och tidigare forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Hjärt-Lungfonden stöder flera pågående forskningsprojekt om medfödda hjärtfel, med fokus på fosterdiagnostik, förbättrad behandling och på att öka livskvaliteten för vuxna som lever med medfött hjärtfel.

——————————

Fakta om medfödda hjärtfel (Källa: Hjärt-Lungfonden)

  • – Varje år föds fler än 1000 barn med ett hjärtfel i Sverige.
  • – Symptom på medfödda hjärtfel är exempelvis blåsljud på hjärtat, att hud och läppar har en blåaktig ton, att barnet har det jobbigt att andas, svårt att gå upp i vikt och dålig ork.
  • – Varje år genomförs cirka 600 barnhjärtoperationer i Sverige.
  • – Överlevnaden till vuxen ålder för barn med medfödda hjärtfel har ökat, från cirka 60 procent på 1960-talet till en bit över 95 procent på senare år.
  • – Cirka 50 000 vuxna svenskar lever med ett medfött hjärtfel. Ca 16 000 barn under 18 år har en hjärtdiagnos.

Fakta: Tre medfödda hjärtfel(Källa: Hjärt-Lungfonden)

*Enkammarhjärta: Trots namnet innebär enkammarhjärta i regel att barnet föds med två hjärtkammare, men att en av dem är så underutvecklad att den inte fungerar fullt ut vilket försvårar normal cirkulation.

**Överridande artär: En artär avgår ovanför ett hål i skiljeväggen mellan höger och vänster kammare, så att båda kammare pumpar blod till denna artär. Fallots anomali är ett exempel, där den stora kroppspulsådern avgår ovanför både höger och vänster kammare, vilket leder till att syrefattigt blod från höger kammare blandas med det syrerika blodet från vänster kammare. Vid Fallots anomali finns dessutom en förträngning vid hjärtklaffen mot lungpulsådern samt en förtjockad högerkammarvägg.

***TranspositionInnebär att kropps- och lungpulsådern har bytt plats. Vid transposition utan hål i skiljeväggen mellan hjärtats kammare går enbart syrefattigt blod ut i kroppspulsådern, medan redan syresatt blod cirkulerar i lungkretsloppet. Transposition kräver akut operation efter förlossningen för att barnet inte ska avlida eller få hjärnskador på grund av syrebrist.

Hälsa | Regionalt
Örebronyheter

Källa Hjärt Lungfonden

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in