Arbetsrättsliga nyheter och lagändringar inför det nya året

Av på 30 december, 2019
Fotograf: Jude Beck

Julen är nu förbi och om ett par dagar går vi in i 2020. Under det gånga året har arbetsrätten i mångt och mycket präglats av det politiska läget; tillsättandet av en utredning om en modernisering av arbetsrätten är bara en av följderna av det s.k. ”Januariavtalet”. I närtid kommer vi att se förändringar i pensions- och ”LAS”-åldern samt en viktig och spännande avtalsrörelse. Med detta nyhetsbrev önskar vi kort gå igenom de viktigaste punkterna att ha koll på inom arbetsrätten från år 2020 (och framåt). Vi vill också passa på att önska er alla en god fortsättning och ett gott nytt år!

Förändrad pensionsålder
Den nedre åldersgränsen vid vilken man kan börja ta ut allmän pension kommer att höjas stegvis de kommande åren. Från och med den 1 januari 2020 höjs den lägsta åldern för att ta ut allmän pension från 61 år till 62 år (vilket gäller för personer födda efter 1959). Därutöver införs begreppet ”riktålder” i socialförsäkringsbalken. Det innebär att åldern för när man tidigast kan ta ut allmän pension kommer att kopplas till medellivslängdens utveckling. Pensionsmyndighetens prognoser visar att det tidigaste uttaget av allmän pension stegvis kan komma att höjas till 64 år vid år 2026.

Förlängt anställningsskydd (förändringar av den så kallade ”LAS-åldern”)
Vid en viss ålder upphör kravet på saklig grund för att säga upp en arbetstagare. Ett avtalsvillkor som innebär att arbetstagaren är skyldig att sluta vid en lägre ålder är ogiltigt. Idag är den åldern 67 år. Från och med den 1 januari 2020 har tillsvidareanställda rätt att kvarstå i anställningen till 68 års ålder. År 2023 höjs åldersgränsen igen till 69 år. Effekten är alltså att anställningsskyddet för arbetstagare succesivt kommer att förlängas.

Strängare företagsböter
Vid brott som begås inom ramen för näringsverksamhet kan en så kallad företagsbot dömas ut. Denna form av påföljd är särskilt vanlig när det gäller miljö- och arbetsmiljöbrott eftersom dessa brott nästan uteslutande begås i näringsverksamheter. Nya och hårdare regler om företagsbot för arbetsmiljöbrott träder i kraft den 1 januari 2020. Bland annat höjs maxboten från 10 miljoner kronor till hela 500 miljoner kronor.

Ett nytt ingångsavdrag
Regeringen har föreslagit införandet ett nytt s.k. ”ingångsavdrag”. Ingångsavdraget innebär sänkta arbetsgivaravgifter för företag som anställer personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Enligt förslaget ska omkring två tredjedelar av de totala arbetsgivaravgifterna tas bort för lön och andra ersättningar upp till 23 500 kronor per månad. Effekten blir att arbetsgivare endast betalar ålderspensionsavgiften på drygt 10% under anställningens två första år. Ingångsavdraget kommer framförallt att omfatta unga personer som är nya på arbetsmarknaden och saknar högre utbildning, långtidsarbetslösa samt nyanlända. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

Avtalsrörelsen 2020
Närmare 500 kollektivavtal (vilka tillsammans omfattar ca 2,8 miljoner svenska arbetstagare) ska omförhandlas under 2020. En turbulent vår med många tuffa förhandlingar är därför att vänta.

Nya regler om registrering av arbetstid
EU-domstolen har nyligen avgjort ett fall rörande arbetsgivarens skyldighet att ha ordning på arbetstagarnas arbetstidsuttag. Enligt arbetstidsdirektivet ska arbetsgivare t.ex. säkerställa att regler om dygnsvila, veckoarbetstid och veckovila följs. För att uppnå detta syfte krävs, enligt EU-domstolen, ett objektivt och pålitligt fastställande av antalet arbetstimmar per dag och vecka (för i princip varje arbetstagare). Detta innebär att medlemsstaterna kan komma att behöva ålägga arbetsgivarna att införa system för att beräkna den dagliga arbetstiden för varje arbetstagare. Det återstår att se vilken inverkan avgörandet kan komma att få på den svenska arbetstidslagstiftningen.

Bättre skydd för visselblåsare; nya EU-regler börjar gälla 2021
Visselblåsare, alltså anställda som slår larm om oegentligheter på arbetsplatsen, ska få bättre skydd inom hela EU. Detta slår Europaparlamentet fast i ett nytt direktiv som antogs under hösten 2019. Regeringen har därefter tillsatt en utredning avseende hur visselblåsardirektivet ska genomföras i svensk rätt. Utredningen ska redovisas under 2020. När den nya lagstiftningen börjar gälla under 2021 kommer repressalieförbudet för visselblåsare att stärkas. Direktivet anger bl.a. att alla företag med fler än 50 anställda eller kommuner med fler än 10 000 invånare måste skapa interna visselblåsarkanaler.

Pågående utredning om moderniserad arbetsrätt
Som vi skrev om i vårt nyhetsbrev i våras ska resultaten av den pågående utredningen om moderniserad arbetsrätt presenteras i slutet av maj 2020. Utredningen syftar till att föreslå hur arbetsrätten kan moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls. Utredningen har direktiv att komma med lagförslag avseende:

Tydligt utökade undantag från turordningsreglerna i LAS;
Stärkandet av arbetsgivarnas ansvar för kompetensutveckling och anställdas omställningsförmåga inom ramen för anställningen;
Lägre kostnader vid uppsägning, särskilt för mindre företag, samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls; och
Bättre balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsvillkor.

Regionalt
Örebronyheter

Källa: morris law

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in