Attacker mot icke-statliga organisationer hotar demokratin

Av på 21 februari, 2019
Arkivbild.

Regeringar runt om i världen motarbetar i allt större utsträckning icke-statliga organisationer. Det sker genom övervakning, genom ändlösa, byråkratiska hinder – och ytterst genom hot om fängelsestraff, det konstaterar Amnesty International i en ny rapport.

Rapporten “Laws Designed to Silence: The Global Crackdown on Civil Society Organizations” listar 50 länder där antidemokratiska lagar antingen har införts eller är på väg att införas – och där det blivit allt svårare för civilsamhällesorganisationer att verka.

– I många länder tvingas organisationer som vågar stå upp för mänskliga rättigheter till tystnad. Människor som försvarar och kräver mänskliga rättigheter har allt svårare att arbeta fritt och säkert. Att tysta dem, och förhindra dem från att göra sitt arbete, innebär konsekvenser för oss alla, säger Kumi Naidoo, Amnesty Internationals generalsekreterare.

Runt om i världen har det under de två senaste åren införts, eller är på väg att införas, närmare 40 olika lagar som på olika sätt blandar sig i föreningsrätten och som kommit till för att hindra icke-statliga organisationers fortsatta arbete. Gemensamt för de här lagarna är att de omfattar absurda registreringsprocesser, övervakning av organisationernas arbete och ett försök att begränsa deras resurser. I många fall stängs organisationerna helt sonika ner om de inte kan uppfylla de orimliga krav som tvingats på dem.

Ett globalt problem
I oktober 2018 avfärdade Pakistans inrikesminister registreringsansökningar från 18 internationella icke-statliga organisationer. Alla överklaganden som följde avfärdades utan någon förklaring.Icke-statliga organisationer i Vitryssland utsätts för strikt statlig tillsyn. Att arbeta för icke-statliga organisationer vars registreringsansökan har avvisats (ofta godtyckligt) är ett brott.I Saudiarabien kan regeringen neka nya organisationer tillstånd att starta, och upplösa de som finns om de anses “skada den nationella enigheten”. Det här har påverkat människorättsgrupper, bland dem kvinnorättsgrupper, som inte har kunnat registrera sig och arbeta fritt i landet.I Egypten måste organisationer som får finansiering från utlandet följa stränga och godtyckliga lagar. Det har lett till att människorättsförsvarare fått reseförbud, sina tillgångar frysta och att de åtalats. Vissa kan riskera upp till 25 års fängelse om de döms för att ta emot utländsk finansiering.- Amnestys kontor runt om i världen har också utsatts. Från Indien till Ungern har myndigheterna utsatt medarbetare för övergrepp, genomfört razzior på kontoren och fryst deras tillgångar i en ytterligare eskalering av attacker mot lokala organisationer, säger Kumi Naidoo.

Riskerar fängelse
Många länder, som Azerbajdzjan, Kina och Ryssland, har infört ytterligare registrerings- och rapporteringskrav för icke-statliga organisationer. Om detta inte efterföljs kan det leda till fängelse.

– Jag greps i samband med demonstrationer som genomfördes av min människorättsgrupp. Det skapade en fruktansvärd stämning. De som inte greps eller utreddes var tvungna att stänga ner sina organisationer eller avsluta sina projekt. Många lämnade Azerbajdzjan för att arbeta utomlands, det säger Rasul Jafarov, som släpptes 2016 efter att ha suttit fängslad i över ett år, och en av dem som intervjuats för rapporten.

De här restriktiva lagarna innebär att icke-statliga organisationer hela tiden kontrolleras och nagelfars av myndigheterna. I Kina innebär den nya lagstiftningen att organisationernas arbete kontrolleras gällande allt från registrering och rapportering till banken, till anställningskrav och insamlingsaktiviteter.I Ryssland har regeringen benämnt icke-statliga organisationer som får utländsk finansiering som ”utländska agenter” – ett begrepp som är synonymt med ”spion”, ”förrädare” och ”fiende av staten”. Regeringen tillämpar den här lagstiftningen så strikt att även en organisation som stöttar personer med diabetes fått kraftiga böter, registrerats som ”utländsk agent” och i oktober 2018 slutligen tvingades stänga ner. Sjukvårds-, miljö- och kvinnorättsgrupper har också stängts ner.

Dominoeffekten
Den ryska regeringens repressiva politik har orsakat en dominoeffekt i flera andra länder.

I Ungern har ettantal icke-statliga organisationer tvingats att definiera sig som att de får finansiering från utlandet, eftersom regeringen vill att allmänheten ska misstro deras arbete och vända sig emot dem.

Organisationer som inte följer de här reglerna hotas av höga böter och ytterst med att de kan stängas ner. Efter att en ny uppsättning av lagar antogs i juni 2018 har myndigheter avsiktligt riktat sig in på organisationer som arbetar för flyktingar och migranters rättigheter, och deras personal har trakasseras.

– Vi vet inte vad som kommer att hända oss och andra organisationer, eller vilka lagar kommer att godkännas härnäst. Flera medarbetare har utsatts för hat på nätet, övergrepp och hot om våld. Vissa platser har nekat till att arrangera våra evenemang och det finns skolor som vägrat att hålla utbildningar om mänskliga rättigheter på grund av rädsla för vilka följder det kan få, säger Aron Demeter från Amnesty Ungern. I vissa länder är attackerna mot icke-statliga organisationer särskilt riktade mot organisationer som står upp för marginaliserade gruppers rättigheter. Organisationer som främjar kvinnors rättigheter, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa, HBQTI-personers rättigheter, flyktingar- och migranters rättigheter och miljögrupper är bland de som drabbats värst.

-Ingen ska betraktas som kriminell för att den står upp för mänskliga rättigheter. Världens ledare borde arbeta för jämlikhet och försäkra sig om att människor i deras länder får bättre arbetsvillkor, en god hälso-och sjukvård, tillgång till utbildning och bostäder – inte attackera de människor som kräver dessa rättigheter, säger Kumi Naidoo.

Politik | Världen
Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in