Begränsade möjligheter att öka uppklaringen av våldtäkter

Av på 27 maj, 2019

Det är inte möjligt att kraftigt öka andelen anmälda våldtäkter som leder till åtal och fällande dom – oavsett hur bra polis och åklagare arbetar. Men det finns utrymme för förbättringar. Det framkommer av en ny studie som Brå gjort på regeringens uppdrag.

De senaste åren har omkring 5 av 100 anmälda våldtäkter resulterat i en fällande dom. År 2016 anmäldes 4 549 våldtäkter mot person som var minst 15 år. Samma år åtalades 384 våldtäktsbrott och det utdömdes 194 fällande domar. Mot den bakgrunden har Brå haft i uppdrag av regeringen att studera dels orsakerna till att andelen uppklarade våldtäkter är så låg, dels analysera om det finns en potential att öka uppklaringen.

785 våldtäktsärenden från 2016 har studerats – 736 av dem lades ned
Brå har slumpmässigt valt ut 785 av våldtäktsanmälningarna 2016 och studerat allt material i ärendena. Genomgången visar att parterna oftast känner varandra, även om bekantskapen kan ha inletts samma dag. Överfallsvåldtäkter utgör endast tre till fem procent av anmälningarna. Målsäganden berättar om någon form av våld i hälften av anmälningarna. Oftast handlade det om ringa våld, som att kvinnan hade blivit fasthållen eller att den misstänkte lagt sig på henne så att hon inte kom loss. I andra fall har den misstänkte utnyttjat att målsäganden sovit eller varit mycket berusad. Polisen vidtar i genomsnitt åtta utredningsåtgärder i utredningarna, med en spridning från 0 till 71. Det handlar främst om att man förhör vittnen, tömmer mobiltelefoner, får skador dokumenterade, söker DNA-spår och tar drog-tester.

Många anmälningar saknar förutsättningar att klaras upp
Närmare hälften av anmälningarna hade inga förutsättningar att klaras upp, oavsett hur bra polis och åklagare arbetade. Det rör sig bland annat om felaktiga anmälningar, fall där gärningspersonen var omöjlig att identifiera, eller att det som målsäganden beskrev inte nådde upp till rekvisiten för våldtäkt 2016. I endast en tredjedel av anmälningarna var bevisproblem enda skälet till nedläggningen.

Alla målsäganden har varit med om händelser som de tyckte var mycket obehagliga och ibland traumatiserat dem under en längre tid. Men vår studie visar att en stor del av anmälningarna inte är av den karaktären att det är möjligt att fälla någon för våldtäkt, säger Stina Holmberg, projektledare, Brå.

I var tionde utredning hittade Brå brister i utredningsarbetet
Brå har funnit brister av olika slag i ungefär var tionde utredning. Främst handlar det om att utredningen tagit för lång tid, att möjliga utredningsåtgärder inte vidtagits eller att förhören hade brister.

– I de flesta fall är det inte troligt att bristerna påverkade ärendets utgång. Men utan dessa brister hade uppklaringen sannolikt kunnat öka med ett par procentenheter. Att minska bristerna i arbetet är ändå viktigt för målsägandens förtroende för rättsväsendet. Ett bra polisarbete ökar också chanserna att rättsprocessen stärker målsäganden och bidrar till läkning – även utan en fällande dom, säger Lars Lewenhagen, utredare, Brå.

Rapporten ”Våldtäkter från anmälan till dom” (Brå 2019:9) går att ladda ner på bra.se

Regionalt
Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in