- Gerd till Klubb Efterslag på Foajen Örebro konserthus
- Ny och säkrare inloggning för Örebro kommuns e-tjänster
- Renoveringen av Wallerska skolan återupptas
- Stark uppmaning att ta sin vårdos mot covid-19
- Örebro Volley en vinst från SM-guld
- Ungdomar visar stolt upp sina fordon i Askersund
- ”Drömmar & Myter” – temat för Nora Kammarmusikfestival 2024
- Dags att söka bidrag från stiftelser i Karlskoga
- Energi- och klimatrådet får tre nya fokusområden
- LindeDagen i Lindesberg slår nytt rekord igen
Civilt försvar med utmaningar
Det civila försvaret väcks åter till liv. Där har länsstyrelserna en central roll, med stora befogenheter att ta över regeringens uppgifter om förbindelserna skulle brytas vid ett militärt angrepp. Men arbetet står inför många utmaningar, visar en FOI-studie.
De noterar att flera goda förutsättningar finns för arbetet, inte minst att den lagstiftning som styr det civila försvaret finns kvar. Det blir ett bra stöd i arbetet, även om uppdateringar behövs. Det finns även arbetssätt inom krisberedskapen som kan användas i planeringen av det civila försvaret.
Till exempel kan ett krigshot analyseras på samma sätt som andra typer av hot i risk- och sårbarhetsanalyser. Men i studien identifieras dock flera utmaningar för arbetet. En av dem är finansiering.
– Länsstyrelserna har i dag avsevärt mindre resurser. Under kalla kriget jobbade kanske tio–femton personer på varje länsstyrelse med beredskapsfrågor, i dag är det ofta tre–fem personer. Staten har visserligen skjutit till pengar, men den har samtidigt inte satt ner foten kring hur stort hot en länsstyrelse ska kunna hantera, säger Ester Veibäck.
En andra utmaning är antalet aktörer.
– Tidigare skötte Televerket telefonin och landstingen vården. I dag finns hundratals aktörer bara inom dessa områden som ska samverka. Detta ställer krav på samverkansstrukturer mellan det privata och offentliga, likväl som mellan det civila och militära, säger Lotta Ryghammar.
En tredje utmaning är att hantera gråzonen mellan fredstid och militärt angrepp.
– Vid höjd beredskap finns tydliga mandat. Men vad händer vid exempelvis en cyberattack som kan slå ut elnät eller kommunikationer? Här har länsstyrelserna inga tydliga lagar att luta sig mot. Dessutom har vi fått signaler från länsstyrelserna om att Försvarsmakten inte har full förståelse för att det civila samhällets villkor, med trögare beslutprocesser. Försvarsmakten har möjligheter att agera betydligt snabbare, säger Matilda Olsson.
FOI presenterade rapporten för Regeringskansliet i februari 2017. Nu fortsätter forskning och analys på området, bland annat med en utredning om bevakningsansvariga myndigheters sektorsansvar inom exempelvis energi, kommunikation och sjukvård.
Politik
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login