Cochlea bland hörande inte okomplicerat

Av på 27 november, 2013

Döva barn får i allt högre grad så kallat cochleaimplantat, CI, vilket bidrar att deras föräldrar i större utsträckning väljer att låta barnen gå i skola tillsammans med hörande elever. Men ny forskning vid Örebro universitet visar att det här inte är okomplicerat. Ett allt för stort fokus hamnar på teknologin vilket påverkar umgänget i skolan, menar Ingela Holmström i sin doktorsavhandling.

Det pedagogiska perspektivet på forskning kring barn med CI är helt ny, tidigare har forskningen haft medicinsk eller psykologisk inriktning. Den traditionella, segregerade skolgången för döva barn där de gått i särskilda dövskolor har förändrats under 2000-talet. Genom en kraftig ökning av cochleaimplantat, en teknologi som genom stimulering av hörselnerven ger döva möjlighet att uppfatta ljud, kan döva barn välja att gå i hemskola med hörande barn.

– Jag har undersökt hur hörselnedsättningen påverkar barnens relationer, kommunikation, identitet och deras vardagsliv i skolgången med hörande kamrater. Jag är förvånad över att teknologin får ta så stor plats, det gör att formerna för umgänget i klassrummet och därmed vilken identitet barnen med cochleaimplantat får påverkas i hög grad.

Får ta stort ansvar
Ingela Holmström har sett olika mönster i klassrummen. Barnen med CI blir ofta mer perifera, ofta inte helt delaktiga och alltid lite efter hörande barn. De får själva ta ett stort ansvar för att hänga med och säga ifrån när det uppstår problem.

Hon har också sett att det är de vuxna som i hög grad styr tekniken. En central mikrofon i klassrummet ska fånga upp vad klasskamraterna säger eller också är det en vuxen som går runt med en mikrofon till det barn som ska säga något. Men blir det för mycket ljud stängs utrustningen av. Det kan vara bra för att skapa arbetsro, men samtidigt stänger det ute barnet med CI från småprat och möjligheter att höra när läraren instruerar andra barn.

Föräldrar vill ge barnen möjligheter att välja mellan svenskt teckenspråk och talad svenska, men när utrustningen stängs av vänder sig barnet till sin resursperson och då använder barnen enbart tal, man kan inte säga att det finns någon naturlig teckenspråkig miljö i skolan. Det här bidrar till att det svenska teckenspråket får en roll som stöd till talad svenska.

Två olika språk
– Men det handlar om två helt olika språk, säger Ingela Holmström. De kan komplettera varandra för att ge en bättre kommunikation, men det är en helt annan sak!

Hon menar att hennes avhandling – Learning by hearing? Technological Framings for Participation – visar att hanteringen av olika teknologier är avgörande för om de ska vara ett sätt att öka delaktigheten eller om de rent av på olika sätt hindrar delaktighet.

– Tekniken löser inte alla problem, det är svårare än så. Min avhandling utforskar ett nytt område och den väcker många tankar och funderingar, som jag hoppas ska vara ett bidrag till en större medvetenhet och kritiskt tänkande kring skolplacering och olika tekniska lösningar.

Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in