Fetmakirurgi ger kraftigt minskad risk för hjärtsvikt

By on 22 september, 2019

Överviktiga som genomgår fetmakirurgi löper 35 procent lägre risk att drabbas av hjärtsvikt jämfört med de som enbart behandlas med läkemedel och kostomläggning. Det visar en ny studie med stöd av Hjärt-Lungfonden. Upptäckten kan få stor betydelse och på sikt minska förekomsten av en av våra dödligaste folksjukdomar.

– Det här är första gången en studie visar att viktnedgång har ett tydligt samband med risken att drabbas av hjärtsvikt. Vi ser även att den positiva effekten ökar ju större viktnedgången är. Studien kan få stor inverkan vid val av behandlingsmetod för den enskilde patienten, säger Kristjan Karason, överläkare och docent vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet.

Tack vare forskning och forskningsbaserad kunskap har dödligheten i hjärt-kärlsjukdom minskat med hela 43 procent, alltså närmare halverats, sedan millennieskiftet. Medan stora framsteg skett inom exempelvis hjärtinfarkt och stroke, har den positiva utvecklingen inom hjärtsvikt gått betydligt långsammare. Sedan år 2000 har dödligheten i hjärtsvikt minskat med 23 procent, och varje år dör fortfarande över 3 000 svenskar i sjukdomen. En ny studie, med stöd av Hjärt-Lungfonden, ger dock hopp inför framtiden.

I studien, som publicerats i European Heart Journal, har över 4 000 svenskar med fetma följts under mer än två decennier. Hälften av deltagarna genomgick fetmakirurgi och hälften använde annan fetmabehandling som läkemedel och kostomläggning. Studien visar att risken att drabbas av hjärtsvikt var 35 procent lägre för den andel som genomgick fetmakirurgi, och att riskerna minskade i takt med viktnedgången.

– En kvarts miljon svenskar lider av hjärtsvikt. En sjukdom som orsakar stort lidande och kräver stora resurser i form av sjukhusvård och kostnader för samhället. Många drabbade är konstant trötta och orkar inte leva sina liv fullt ut. Den här studien är ett stort steg för att förebygga en av våra svåraste folksjukdomar, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning för att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Förra året delade organisationen ut rekordbeloppet 351 miljoner kronor till forskningen.

Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: Surgical obesity treatment and the risk of heart failure
Metod: Prospektiv kontrollerad interventionsstudie. 4 033 patienter från SOS-studien har följts upp under en mediantid av 22 år. Publicering: European Heart Journal. Fakta om hjärtsvikt 2019 (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Hjärtsvikt är: Ett allvarligt tillstånd som innebär att hjärtmuskeln inte orkar dra ihop sig tillräckligt eller att kammarväggarna är för styva.
Symptom: Andfåddhet, trötthet, nattlig hosta, svullna fotleder, försämrad fysisk förmåga.
Drabbade och döda: 250 000 personer i Sverige lider av hjärtsvikt. Sjukdomen kan vara svårt invalidiserande och prognosen är sämre än för många cancersjukdomar. Över 3 000 personer dör av hjärtsvikt varje år.
Hjärt-Lungfondens mål: Forskningens mål är att hjärtsvikt upptäcks tidigare och att behandlingen förbättras, så att den som drabbas får ett längre liv med ökad livskvalitet.
Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har bland annat EKG-apparaten, sviktpacemakern och ultraljudstekniken kunnat utvecklas. Forskningen ligger även till grund för dagens medicinska behandling som avlastar hjärtat, exempelvis ACE-hämmare.
Forskningens utmaningar: Att utveckla effektivare läkemedel, metoder för att reparera hjärtan med hjälp av stamceller samt metoder för att i tid kunna förutsäga försämring av hjärtsvikt.

Hälsa | Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login