Frihet för njursjuka ett geografiskt lotteri

Av på 23 augusti, 2020
Arkivbild

Det råder stora regionala kvalitetsskillnader i vården för personer med kronisk njursjukdom. Behöver du dialys i Värmland är du hänvisad till behandling på sjukhus – bor du i Gävleborgs län är chansen betydligt större att du får sköta din dialys själv och därmed få möjlighet till högre livskvalitet.

Livet för en njursjuk person idag, med behov av dialys, har blivit lättare tack vare modern teknik. Utvecklingen av olika dialysformer som patienten kan sköta själv i hemmet har kommit långt och det gör att många slipper tidsödande behandling på sjukhus – om de bor i rätt region, vill säga.

Njurförbundet har i Njurvårdsrapport 2020 sammanställt hur vården av njursjuka ser ut idag. Rapporten, som bygger på data från Svenskt Njurregister (SNR), visar stora omotiverade regionala skillnader i vilka behandlingsmöjligheter patienterna får tillgång till. I vissa regioner får ytterst få patienter möjligheten att sköta sin dialys själva. I andra regioner har uppemot hälften av alla dialyspatienter den möjligheten.

– De här skillnaderna är svårförklarliga. För de som kan och vill är möjligheten att själva få sköta sin dialys en stor nyckel till frihet. Vården borde inte bero på vilken region de råkar bo i, det blir som ett lotteri för patienterna, säger Njurförbundets styrelseledamot Henrik Eriksson, som själv har lång erfarenhet av hemdialys.

Utöver den ökade friheten visar studier att egenvård vid dialys leder till mindre sjuklighet och längre liv för patienten. Därtill innebär det stora vinster ur ett samhällsperspektiv: fler personer i arbete, ökade förvärvsinkomster, färre i sjukskrivning – och stora kostnadsbesparingar för sjukvården.

Dialys på sjukhus kostar ungefär dubbelt så mycket som när patienten sköter dialysen själv i hemmet. Skälen till att vården, trots besparingspotentialen, ändå behandlar njurpatienterna på sjukhus varierar. I en del regioner är det budgetmodeller som premierar sjukhusvård, på andra håll kan det leva kvar en syn på patienterna som inkapabla att ta hand om sin egen vård. Det kan också handla om brister i kapaciteten att utbilda patienterna.

– I vissa fall är det korrekt att patienter av olika skäl inte kan eller vill sköta sin dialys själva. Men de stora skillnaderna över landet beror inte på patienterna utan verkar bero på att sjukvården inte samarbetar på ett optimalt sätt. Med nationella riktlinjer för hur njursjukvården ska bedrivas skulle vi få en jämlik vård och samtidigt ge patienterna ökad frihet, säger Henrik Eriksson.

Njurförbundet har tagit fram ett vårdprogram för egenvård vid dialys med målet att det ska tillämpas över hela landet. Ett uttalat mål i vårdprogrammet är att 50 procent av alla som behöver dialys bör kunna sköta sin egen behandling.

Beräknad kostnad för dialyspatient*

Dialys på sjukhus Dialys i egenvård
700 000 kronor/år 200 000 – 500 000 kronor/år

*Källa: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting 2017. Kostnaden varierar mellan patienter och regioner. Sjukresor ej medräknade.

Hälsa | Regionalt
Örebronyheter

Källa: Njurförbundet

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in