- Örebro HK förlorade klart mot Brynäs IF
- BITD – *Björnstugan* – Söndag 15 Januari 2006
- Hermods Yrkeshögskola går fortsatt starkt efter tilldelning av nya utbildningar
- Tillfälliga statsbidrag avgörande för regionens resultat
- Statistik över vaccinerade mot covid-19
- Längdlandslaget till världscupen i Lahti
- Både digital och hållbar utveckling på servicenämndens agenda
- De utvärderar välfärdsteknik – hoppas på nationell tjänst
- Rekordår för den hållbara spillvärmen – ”Aldrig eldat så lite olja”
- Polisen söker vittnen
Hög arbetsbelastning går ut över hemtjänstpersonalens hälsa
Arkivbild.
Anställda inom hemtjänsten drabbas av sämre livskvalitet när arbetsbelastningen blir för hög. Den höga belastningen skapar oro och nedstämdhet bland personalen. Ett fullvärdigt socialt stöd på arbetsplatsen verkar däremot utgöra en skyddsfaktor som dämpar problemen. Det visar en ny studie vid Umeå universitet.
– Utöver vikten av socialt stöd tycks utbildning av personalen vara en effektiv åtgärd för att motverka negativa konsekvenser av en hög arbetsbelastning, säger Fredrik Norström, Institutionen för epidemiologi och folkhälsa.
Redan före utbrottet av Covid- 19 var det väl känt att arbetsbelastningen inom svensk vård successivt har ökat. Forskare vid Umeå universitet genomförde under 2017 en studie inom hemtjänsten med fokus på hälsorelaterad livskvalitet som en effekt av hög arbetsbelastning.
Studien, som bygger på självskattningar, visar på att en försämrad hälsorelaterad livskvalitet blir följden av en stor arbetsbelastning. Betydligt fler, 20 procent, bland dem med hög jämfört med dem med ”normal” arbetsbelastning upplever att känslan av oro och nedstämdhet är problematisk och att den påverkar deras hälsa på ett negativt sätt.
– Våra resultat visar hur viktigt det är att arbeta för en långsiktigt hållbar arbetsbelastning inom vård och omsorg, säger Fredrik Norström.
Resultaten bygger på en tvärsnittsstudie som genomfördes inom kommunal hemtjänst i tre regioner i norra Sverige under 2017. Av cirka 2000 inbjudna besvarade 1 162 anställda en enkät vid sin arbetsplats. Frågor från det validerade frågeinstrumentet NordicQPS användes för att definiera arbetsbelastningen hos hemtjänstanställda medan det validerade frågeinstrumentet EuroQol 5 dimensions användes för att mäta hälsorelaterad livskvalitet. Svarsfrekvensen var 58 procent.
Studien är del av projektet ”Är en bättre folkhälsa värd sitt pris” som finansierats av statliga anslagsgivaren Forte. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Archives of Occupational and Environmental Health.
Hälsa | Regionalt
Örebronyheter
Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in