IRF:s rymdforskare i jakt på det okända

Av på 9 juli, 2019

Den europeiska rymdorganisationen ESA har valt ut sitt nästa rymdprojekt och i det vinnande förslaget ingår Institutet för rymdfysik, IRF. År 2028 skickas en rymdfarkost iväg för att jaga ifatt en komet eller interstellär himlakropp som ännu inte är upptäckt. Aldrig tidigare har en komet studerats som inte hettats upp nära solen och därmed är i sitt ursprungliga tillstånd.

IRF deltar i jakten på okänt mål med två instrument som ska undersöka kometens omgivning respektive hur gaserna från kometen växelverkar med flödet av laddade partiklar från solen.

Comet Interceptor, som projektet kallas, innebär att rymdfarkosten åker snålskjuts med en forskningssatellit till en parkeringsplats i rymden nära jorden för att där vänta på att en lämplig komet upptäcks. Uppdraget är att jaga ikapp den och genomföra undersökningar på nära håll.

”Det här är det enda sättet att komma nära en komet som färdas direkt in från solsystemets utmarker. Sådana nya kometer kan inte förutses. Det tar dem tusentals år att göra ett varv i sin bana men moderna teleskop kan upptäcka dem några år i förväg”, säger Hans Nilsson, forskare vid IRF.

Tidigare undersökta kometer har tillbringat åratal i solsystemets inre delar med stark påverkan från solens värme och strålning. Comet Interceptor kan möta en mer opåverkad komet, ett fornminne från solsystemets födelse för 4,5 miljarder år sedan. Med extra mycket tur kan en komet eller en asteroid från ett annat planetsystem göra ett besök. Den första identifierade himlakroppen från ett annat stjärnsystem, 1I/’Oumuamua, passerade genom solsystemet 2017

Bygger instrument i dubbel upplaga
Comet Interceptor ska bära med sig två mindre farkoster som frigörs strax före mötet med kometen. De två olika IRF-instrumenten byggs i dubbel upplaga för att placeras på moderfarkosten och på en av de två mindre farkosterna.

”Det ger oss ögonblicksbilder av kometomgivningen längs två olika banor. Liknande instrument på den tredje farkosten ger ytterligare information. Flerpunktsmätningar runt en komet är något nytt och efterlängtat.”, säger Anders Eriksson, forskare vid IRF.

Stas Barabash, föreståndare för IRF gläder sig åt institutets bidrag till projektet.
”Comet Interceptor är ett ovanligt och spännande projekt. Nu blir IRF igen i centrum med världsledande kometforskning, precis som den forskning vi etablerade med Rosetta”, säger Stas Barabash.

Rosetta var den ESA-farkost som 2014 jagade ifatt kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko och följde med den i dess bana i två år med två IRF-instrument ombord

I det internationella konsortiet för Comet Interceptor finns Sverige representerat av IRF, Kungliga tekniska högskolan och Umeå universitet.

Regionalt
Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in