Kan Sveriges naturvårdsinsatser hålla jämna steg med skogsbruket

Av på 23 oktober, 2019
Foto: Matts Lindbladh

En skogspolitisk debatt pågår i Sverige om en framtida ytterligare intensifiering av skogsbruket. Nuvarande skogspolitik anger att produktions- och miljöaspekter ska väga lika och frågan är hur en god naturvård ska kunna upprätthållas om produktionen ökas. En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt vilka vägval som är möjliga och hur dessa kan komma att påverka naturvårdsåtgärdernas effektivitet.

Bakom artikeln står tjugo författare, från SLU, Umeå universitet och Skogsstyrelsen, och den är publicerad i Kungliga Vetenskapsakademiens tidskrift Ambio.

Efterfrågan på råvara är stor och redan nu bedrivs ett högmekaniserat kalhyggesskogsbruk på minst 70 procent av skogsarealen. För att bevara den biologiska mångfalden har det under de senaste 25 åren samtidigt vuxit fram en naturvårdsmodell med ökad areal av reservat och frivilliga avsättningar, samt naturhänsyn vid avverkning. De ökade naturvårdssatsningarna har lett till vissa förbättringar, men Sverige ser ändå inte ut att klara sitt miljömål vad gäller bevarande av den biologiska mångfalden. Runt 2000 skogslevande arter är rödlistade. Två huvudalternativ för det framtida skogsbruket kan urskiljas: antingen en ökad intensifiering (t.ex. med förädlade plantor, ökad gödsling och skogar som avverkas vid lägre ålder) – eller en diversifiering (t.ex. med större inslag av hyggesfria åtgärder, ökad blandskogsareal och längre omloppstider).

– Vi har undersökt hur mångfaldsmålet ska kunna uppfyllas beroende på vilka av dessa två alternativ som kommer att prioriteras under det kommande seklet, säger huvudförfattaren Adam Felton. Kort sagt, hur kan Sveriges naturvårdsinsatser hålla jämna steg med skogsbruket?

Den senaste kunskapen vad gäller tillgången på livsmiljöer både i Sveriges skyddade skogar och i produktionsskogar sammanfattas. Forskarna går också igenom på vilka sätt skogsskötseln kan påverka den biologiska mångfalden, baserat på tillgängliga vetenskapliga studier. Till exempel, insatser för att öka produktionen kan i vissa fall leda till tätare bestånd, vilket är negativt för många växter, djur och svampar. Även effekter av ett mera diversifierat skogsbruk på den biologiska mångfalden analyseras.

Så, kan Sveriges naturvårdsinsatser hålla jämna steg med skogsbruket i framtiden?
– Vi har två olika typer av skogsmark, en liten del som är skyddad på olika sätt och en stor del som används för virkesproduktion. För att hålla jämna steg måste förståelsen först bli bättre för hur dessa markkategorier samverkar när det gäller tillgången på olika livsmiljöer för arter, och i bästa fall, hur vi kan förbättra denna samverkan. Dessutom, om skogsbruksåtgärderna intensifieras så måste troligen mer resurser läggas på naturvårdsåtgärderna, menar Adam Felton.

Regionalt
Örebronyheter

Källa: SLU

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in