Kommunsektorns låneskuld fortsätter att växa

Av på 14 oktober, 2020

Kommuninvest publicerar idag rapporten ”Den kommunala låneskulden 2020”. Detta är den årligt återkommande uppdateringen om hur investeringar, lån och skuldsättning utvecklas för Sveriges kommuner och regioner.

Kommunsektorns samlade investeringar uppgick 2019 till 193 miljarder kr. Det var en ökning med 9 miljarder kr, motsvarande 5 procent, jämfört med 2018. Takten i investeringstillväxten har nu avtagit två år i rad. Den genomsnittliga investeringstillväxten 2010-2019 var 7 procent per år.

Den totala låneskulden i kommunsektorn låg vid utgången av 2019 på 726 miljarder kr. Detta var en ökning med 67 miljarder kr, eller 10 procent, i jämförelse med 2018. Det var fjärde året i rad som tillväxttakten för låneskulden ökade. Låneskuldens andel av BNP steg med 0,9 procentenheter och slutade för 2019 på 14,5 procent. Detta var den största ökning som registrerats sedan mätningarna startade.

Utvecklingen varierade över landet. 63 kommuner sänkte sin låneskuld med sammanlagt 4,6 miljarder kr. 3 kommuner höll låneskulden oförändrad. 224 kommuner höjde låneskulden med totalt 65 miljarder kr. På regionsidan minskade 3 regioner sin låneskuld med sammanlagt 164 miljoner kr. 12 regioner ökade sin låneskuld med totalt 6,6 miljarder kr. 5 regioner behöll låneskulden på oförändrad nivå.

– I grunden har kommuner och regioner ett stort och växande investeringsbehov att förhålla sig till. Med en stark befolkningstillväxt, och en trend där andelarna yngre och äldre stiger i befolkningen, ökar efterfrågan på välfärd. Det är också så att omfattande renoveringar behöver göras i det bestånd av bostäder och fastigheter som byggdes rekordåren 1965-75. Denna dynamik har satt tydliga avtryck under de senaste åren och kommer att göra det även framöver. Det är inte konstigt, utan snarare logiskt, att investeringarna och låneskulden växer, säger Emelie Värja, forsknings- och utbildningsansvarig på Kommuninvest.

I rapportens framåtblickande del görs, med reservation för de osäkerheter som alltjämt finns kring covid-19, en bedömning av hur utvecklingen i kommunsektorn kan komma att se ut de kommande åren.

En slutsats är att investeringarna sannolikt kommer att fortsätta vara stora. Det är dock inte troligt att tillväxttakten når de mycket höga nivåer som noterades 2017–2018. Det är snarare rimligt att förvänta sig en återgång till en tillväxttakt som, liksom 2019, ligger nära eller något under det långsiktiga genomsnittet.

En annan slutsats är att låneskuldstillväxten förmodligen kommer att dämpas under 2020 och 2021, till ca 6 procent per år, för att därefter stiga till ca 8 procent under 2022.

– För ett antal kommuner och regioner är ekonomin just nu en tuff utmaning. Men för merparten av kommunsektorn är situationen fullt hanterbar. Covid-19 sätter viss press på ekonomin. Regeringen har dock ökat statsbidragen i en omfattning som gör att resultatnivåerna för 2020 och 2021 ändå bör bli acceptabla. I takt med att skulderna ökar förstärks ju också tillgångssidan i balansräkningen. Samtidigt går det inte att slå sig till ro. För att säkra goda resultatnivåer på längre sikt – och därmed undvika att låneskulden stiger för mycket – behöver många kommuner och regioner använda det ekonomiska manöverutrymme som nu finns till att, utan att ge avkall på kvaliteten, genomföra systematiska effektiviseringar i verksamheten, säger Emelie Värja.

Ekonomi | Regionalt
Örebronyheter

Källa: Kommuninvest

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in