Långvarig covid en stor ohälsobomb, skriver långtidssjuka läkare

Av på 1 december, 2020

Svenska Covidföreningen uppmärksammar: En grupp läkare som själva har blivit långtidssjuka av covid-19 framför i en debattartikel i Läkartidningen att Sverige behöver skapa tydliga riktlinjer för utredning, behandling och rehabilitering vid covid-19. Det krävs även mer resurser till forskning om långtidseffekterna av covid-19.

Covid-19 har sedan debuten visat sig vara en sjukdom med ett förlopp som gäckar läkarkåren genom att variera stort, både mellan individer och över tid. Hur många långtidssjuka vi har i Sverige vet ingen, men både sjukhusvårdade och patienter som vårdats hemma med så kallade “milda symtom” kan drabbas av långtidskomplikationerna. De flesta drabbade har tidigare varit i mycket god fysisk form och saknar riskfaktorer för svår sjukdom. En engelsk studie visar nu att 70 % av de långtidssjuka har synliga organskador. 

Mer än 200 läkare har egen erfarenhet av långtidscovid och har anmält den som arbetsskada. Många blev aldrig provtagna under våren och en del har därför mötts med skepsis av en del läkarkollegor.

– Alla behöver förstå att det här är på riktigt. Forskning och uppföljning behöver inkludera även dem som inte blivit inlagda på sjukhus eller testats, för att skapa en förståelse för olika varianter av covid-19, säger Nina Rose, en av författarna till artikeln.

Flera länder har kommit betydligt längre än Sverige med att sammanställa fallbeskrivningar, tidiga forskningserfarenheter och utforma riktlinjer för utredning, behandling och rehabilitering. Denna kunskap behöver nå ut till alla kliniskt verksamma läkare även här i Sverige. På de svenska infektionsmottagningar som utreder långtidssjuka hittar man avvikande undersökningsfynd på alla patienter de träffar, medan vårdcentralerna inte har hittat något på samma patienter.

Troligen kommer samhällets kostnader för sjuklighet efter långtidscovid (även hemmavårdade) bli avsevärt högre än någon räknat med. Antalet borde därför följas fortlöpande av myndigheterna på samma sätt som man följer antalet döda och IVA-vårdade.

Ju bättre sjukvården och forskningen kan möta behoven, desto bättre blir omhändertagandet av de drabbade och mer gynnsamt blir utfallet för samhället i stort.

-Kanske gjorde jämförelsen med influensa i början att myndigheterna och läkarna hade svårt att förstå vilka hjärn- och hjärtbesvär patienter kan få av covid. Detta trots att det är känt att coronavirusinfektioner som ger liknande sjukdomsbild ger neurologiska och kognitiva besvär, avslutar medförfattaren Lisa Norén.

Hälsa | Regionalt
Örebronyheter

Källa: Svenska Covidföreningen

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in