Lokalt | Vuxnas perspektiv lyfts fram i ny avhandling om autism

Av på 19 april, 2016

Psykolog Marie Elwin har i sin doktorsavhandling i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet utvecklat en skala för att mäta ovanliga reaktioner på sinnesintryck hos vuxna personer med autism. De reagerar ofta starkt på och är känsliga för sinnesintryck från sin omgivning, exempelvis ljud, ljus eller beröring.

Jag hoppas att min forskning kan öka medvetenheten och förståelsen för sensoriska symptom hos vuxna med autism. När det gäller skalan som jag utvecklat, Sensorisk Reaktivitet vid Autismspektrum (SR-AS), hoppas jag att den kan användas kliniskt för att den enskilda personen ska öka sin medvetenhet och förstå sina reaktioner bättre.

Svårigheter vid autismspektrumtillstånd

Personer med autismspektrumtillstånd (AST) har svårt att uppfatta alla de oskrivna regler som styr socialt liv. Att utveckla och bevara relationer, social och emotionell ömsesidighet, att använda och tolka kroppsspråk är svårt. Man kan också ha svårt att filtrera sinnesintrycken så att man blir överbelastad när det är många intryck som ska bearbetas samtidig. Personer med autism kan också vara underkänsliga för vissa stimuli.

Marie Elwins syfte med sin avhandling var att beskriva och lyfta fram det perspektiv som vuxna med AST har och sedan utveckla och mätsäkra en skala byggd på det som personerna beskriver. Användningsområdet för skalan är att den ger en bild av en persons vanliga sätt att reagera på sinnesintryck och kan bidra till självkännedom hos individen.

Det finns inte så stor kunskap om ovanliga reaktioner på sinnesintryck hos vuxna personer med autismspektrumtillstånd. Forskningen har varit inriktad på barn och då är det fråga om andra- och tredjehandsinformation från föräldrar, kliniker eller forskare. Det fanns inte så mycket systematisk kunskap om vuxnas förstahandserfarenheter.

Anpassningar i miljön som underlättar

Ett annat användningsområde är att den kan ge ledtrådar för anpassningar som kan behöva göras i den fysiska och sociala miljön för att minska stress.

Sociala stimuli kan vara arbetssamma, exempelvis vid interaktion med andra människor. Att processa samtidigt både vad personen säger och alla de stimuli som kommer via kroppsspråk, och mimik kan vara svårt. En strategi kan då vara att undvika att se på en person som talar vilket då tyvärr lätt uppfattas som ett avståndstagande.

Alla kan ju känna igen det här lite grann. Det blir för mycket intryck. Man borde ha förståelse för att några har det i hög grad. Jag skulle ha en önskan om att vi hade högre acceptans för att vi är olika.

Förutom problem med social kommunikation och interaktion finns ett mönster av upprepning, rutiner och ritualer och mer eller mindre avgränsade intressen. Förändringar är stressande och man behöver förutsägbarhet och rutiner som hjälp att klara vardagen bättre. Autismspektrumdiagnoser kan finnas på alla nivåer av begåvning.

Tendensen att reagera starkt på intryck från omgivningen finns också hos en ganska stor grupp personer i den allmänna befolkningen. Man brukar räkna att ungefär 20 % i befolkningen är så kallat högkänsliga. 

Universitetssjukvårdens forskningscentrum

Studien har genomförts på Universitetssjukvårdens forskningscentrum (UFC) på Universitetssjukhuset Örebro. Den visar att många deltagare reagerar starkt eller noterar små eller ovanliga aspekter av stimuli. Sammantaget ger det en känslighet som gör att man kan bli överbelastad av intryck från omgivningen.

Jag började med denna forskning eftersom jag i mitt arbete som psykolog i vuxenpsykiatrin vid Lindesbergs lasarett mötte några patienter med AST som hade en stor sensorisk känslighet. Känsligheten var antagligen ännu mer uttalad än vad de vanligen upplevde eftersom jag träffade patienterna mot bakgrund av att de var i någon form av kris eller sämre mående. I en sådan situation blir man väldigt sårbar för den omgivande sociala och fysiska miljön, säger Marie Elwin.

Hälsa | Lokalt
Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in