Män har mer åderförkalkning än kvinnor

Av på 18 juni, 2020

En ny studie visar att kranskärlen hos män är betydligt mer åderförkalkade än hos kvinnor. Vid 50 års ålder har män fyra gånger så mycket åderförkalkning i kranskärlen som kvinnor och vid 60 år cirka 3 gånger så mycket. Resultaten kommer från en delstudie som ingår i Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS.

– Vi vet sedan tidigare att kvinnor insjuknar i hjärtinfarkt fem till tio år senare än män. En förklaring till det kan vara en skyddande effekt av det kvinnliga hormonet östrogen. Men de nya resultaten visar att det kvinnliga försprånget hänger kvar även högre upp i åldern, säger Carl Johan Östgren, professor i allmänmedicin vid Linköpings universitet och vice director för SCAPIS.

En tredubbling av plack mellan 50 och 60 år
Delstudien visar även att både mäns och kvinnors åderförkalkning ökar stort mellan 50 och 60 år. Under denna tioårsperiod tredubblas plackmängden i kranskärlen hos både män och kvinnor. Dock börjar kvinnorna från en mycket lägre nivå. En snabb ökning ses även i halskärlen, där det sker en fördubbling hos både män och kvinnor under samma tioårsperiod.

– Åderförkalkning i hjärtats kranskärl är en vanlig orsak till hjärtinfarkt, och åderförkalkning i halskärlen en vanlig orsak till stroke, så detta är mycket intressanta resultat. Det positiva är att man med sunda levnadsvanor själv kan förebygga upp till 80 % av för tidig hjärtsjukdom och stroke. Det är kanske ett särskilt viktigt budskap till personer mellan 50 och 60 år, då resultaten visar att åderförkalkningen ökar snabbt i det åldersspannet, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden.

Resultaten i delstudien är baserade på data från 15 000 personer, vilket motsvarar halva SCAPIS kohorten. SCAPIS är en världsunik studie inom hjärta, kärl och lunga med det övergripande målet att kunna hitta de som har hög risk att drabbas och behandla dem innan sjukdom uppstår. Delstudien publicerades nyligen i medicinska tidskriften European Journal of Preventive Cardiology. Hjärt-Lungfonden är SCAPIS huvudfinansiär.

Fakta om SCAPIS
Vad: En världsunik befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär. SCAPIS leds av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Hur: 30 000 personer i åldern 50–64 år har på de sex universitetsorterna genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Därutöver har fysisk aktivitet registrerats och en enkät om levnadsvanor genomförts.

Varför: Målet med studien är att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och att förhindra sjukdomarna innan de uppstår. Att få mycket större kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna

  • Förebygga dem
  • Ställa bättre och tidigare diagnos
  • Påverka sjukdomsförloppet
  • Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och läkemedel.

Att hitta ”vulnerabla plack”: En av SCAPIS målsättningar är att hitta farliga (vulnerabla) plack innan de spricker och orsakar sjukdom samt få mer kunskap om sambandet mellan nya riskfaktormönster och vulnerabla plack.

Fakta om plack och åderförkalkning (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vad är åderförkalkning?
Åderförkalkning orsakas av fettinlagringar i blodkärlens väggar, plack, som leder till förträngningar i kärlen. Orsaken till de flesta fall av hjärt-kärlsjukdom är plack som till slut spricker i takt med att de växer.

Vad orsakar åderförkalkning?
Stress och högt blodtryck
. Stresshormoner och stressnervimpulser gör att blodkärlen drar ihop sig och orsakar högt blodtryck (hypertoni). Ett obehandlat högt blodtryck leder på sikt till att åderförfettningen/åderförkalkningen ökar och kärlväggarna blir hårdare och mindre elastiska. Detta ökar i sin tur risken för hjärtinfarkt och stroke.

Förhöjda blodfettsnivåer. Långvarig stress kan ge förhöjda blodfettsnivåer vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Höga halter av det skadliga kolesterolet ökar risken för att drabbas av åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för infarkt. Huvuddelen av kolesterolet finns i de skadliga LDL-partiklarna, det onda kolesterolet.

Matvanor. Ät mycket grönsaker, frukt och bär. Välj grova grönsaker som rotfrukter, vitkål, blomkål, broccoli, bönor och lök. Ät fisk två till tre gånger per vecka. Variera mellan feta och magra fisksorter. Välj fullkorn när du äter pasta, bröd och gryn. Anpassa portionsstorleken och dra ned på smör, ost, grädde och andra feta mejeriprodukter liksom kött från nöt, gris och får. Använd vegetabiliska oljor som oliv- och rapsolja. Då kan du också få ned nivåerna av det skadliga LDL-kolesterolet, som i sig ökar risken för att drabbas av åderförfettning och fler infarkter.

Rökning. Skadliga partiklar och gaser i tobaksröken påskyndar åderförfettningsprocessen.

Diabetes. Risken för hjärt-kärlsjukdom är förhöjd vid både typ 1 och typ 2. Det är i första hand de stora blodkärlen som drabbas av högt blodsocker. Blodkärlen kan drabbas av åderförfettning och i senare stadium av åderförkalkning.

Vad pågår inom forskningen på det här området?
Forskning pågår för att hitta biomarkörer som kan identifiera personer som löper stor risk att insjukna i hjärtinfarkt. Hypotesen är att flera biologiska processer är aktiva månaderna före en hjärtinfarkt och målet är att hitta dem med hjälp av ett blodprov och sätta in riktade förebyggande åtgärder hos individer som uppvisar risk för hjärtinfarkt innan de har fått symptom på sjukdom. Visionen är ett utveckla ett vaccin mot åderförkalkning.

Det pågår också forskning på att hitta nya läkemedel som stärker kärlväggens förmåga att försvara sig mot åderförkalkning och identifiera riskindivider genom avancerad bilddiagnostik. Ett annat viktigt mål är att utveckla mer individanpassade diagnostik- och behandlingsmetoder. För att möta utmaningarna krävs mer stöd till svensk hjärtforskning.

Hälsa | Regionalt
Örebronyheter

Källa: Hjärt-Lungfonden

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in