Mer betoning på faktakunskaper i förslag till förändrade kursplaner

Av på 23 december, 2019
Arkivbild

Fakta betonas tydligare, skillnader mellan årskurser tydliggörs och kunskapskraven har förbättrats. Det är huvuddragen i de förslag till förändringar i kurs- och ämnesplaner som Skolverket nu överlämnar till regeringen.

– I våra uppföljningar vittnar lärare om att kursplanerna på det stora hela fungerar bra men att det samtidigt finns sådant som uppfattas som problematiskt. Det har vi nu åtgärdat. Kursplanerna ska vara bra arbetsredskap för lärarna och bidra till att eleverna får så mycket kunskaper som möjligt i skolan, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Fakta betonas mer

I de nuvarande kursplanerna används enbart uttrycket ”förmåga att” i målen för grundskolan. Skolverkets behovsanalys visar att mål enbart formulerade som förmågor i vissa fall kan ha bidragit till alltför höga krav på analytiska förmågor på bekostnad av ämnes­kunskaper. För att skapa en bra balans mellan fakta och olika förmågor används i större utsträckning uttrycket ”kunskaper om” i förslagen.

Skillnader mellan årskurser tydliggörs

Det avsnitt i kurs- och ämnesplanerna som anger vad som ska tas upp i undervisningen kallas ”centralt innehåll”. I de nuvarande kurs- och ämnesplanerna är det centrala innehållet i vissa fall alltför omfattande och ibland inte tillräckligt anpassat till elevernas ålder. I Skolverkets förslag finns en starkare betoning på grundläggande kunskaper för de yngre eleverna och större inslag av komplexa sammanhang för de äldre. I förslagen tydliggörs att det sker en kunskapsutveckling mellan stadier och kurser.

Kunskapskraven förbättras

Kunskapskraven ligger till grund för betygssättningen. För att kunskapskraven ska bli ett bättre verktyg för betygssättning föreslår Skolverket att de ska vara mindre omfattande, mindre detaljerade och formulerade på ett enklare sätt. Antalet värdeord som används för att uttrycka skillnader mellan betygsstegen har minskat och blivit enhetligare för att underlätta tillämpningen av kunskapskraven. Färre detaljer innebär dessutom att eleverna inte på samma sätt som i dag begränsas i hur de kan visa sina kunskaper och att läraren får ett bredare underlag för varje del som ska bedömas.

– De nuvarande kunskapskraven kan vara svåra att förstå. Ett annat problem är att enskilda detaljkunskaper riskerar att bli avgörande i betygssättningen. Det har orsakat problem för både elever och lärare och det vill vi komma åt med de här förändringarna, säger Peter Fredriksson

Stort och komplext arbete

Utgångspunkten för det förändringsarbete som Skolverket gjort var att behålla samma struktur som i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Det är en revidering och inte förslag till helt nya kursplaner. Inte desto mindre är det ett omfattande och komplext arbete. I den här revideringen handlar det om grundskolans 25 kursplaner, same­skolans kursplan i samiska, fem kursplaner i specialskolan och gymnasieskolans ämnesplaner i engelska, matematik och moderna språk. Till grund för förslagen ligger bland annat Skolverkets egna utvärderingar, Skolinspektionens granskningar, enkäter och samråd med lärare, möten med nationella resurscentrum och ämnesföreningar, diskussioner med lärarutbildningar, forskare samt besök på utvalda referensskolor.

– Att skriva kursplaner handlar om att göra många avvägningar. Det finns ibland en förväntan att kursplaner ska innehålla mer än vad som är praktiskt möjligt och det finns olika intressen att ta hänsyn till. Vi har utgått från många underlag, dialoger med lärare och andra experter och remissynpunkter. De förslag vi nu lämnar till regeringen är välgrundade och bra, säger Peter Fredriksson.

Skolverket föreslog i remissrundan att antiken skulle tas bort från grundskolans kursplan i historia men efter omfattande synpunkter drogs förslaget tillbaka. I vårt slutliga förslag finns antiken med. Problemet med för mycket innehåll i relation till undervisningstid har lösts så långt det är möjligt inom ramen för det antal timmar som finns avsatt för historia i timplanen.

Avvägningar i olika ämnen

Konkretionsgraden i det centrala innehållet i de olika kurs- och ämnesplanerna har setts över, både för att göra innehållet tydligare i sig och för att skillnaden mellan skolformer, stadier och kurser ska synliggöras i högre grad. I vissa fall har innehållet konkretiserats så att det tydligare framgår vad som avses. I andra fall har innehållet blivit mer generellt utan de detaljer och exempel som ingår i dag. Skolverket fick många synpunkter på formuleringar i de olika förslagen i remissomgången. I vissa fall handlade synpunkterna om att Skolverket föreslagit en generell skrivning i stället för ett mer konkret begrepp.

– För Skolverket har det hela tiden varit en självklarhet att exempelvis Bibeln och nationalsången ingår i undervisningen. För oss handlade det om hur det skulle formuleras i kursplanerna, antingen mer detaljerat eller inom ramen för samlingsbegrepp. Vi kan nu konstatera att det i många fall är bra att använda de konkreta begreppen så att det inte råder några som helst tvivel om vad eleverna ska få med sig i skolan, säger Peter Fredriksson.

I de berörda förslagen till kursplaner har Skolverket bland annat lagt till Bibeln, nationalsången, de vanligaste psalmerna, lyriken och dramatiken. Andra synpunkter som Skolverket beaktat handlar exempelvis om kursplanernas innehåll om de nationella minoriteterna och innehållet om arbetsrätt och arbetsliv.

Regeringen beslutar

Skolverket har nu lämnat över förslagen till regeringen som beslutar om de slutgiltiga formuleringarna i kurs- och ämnesplaner. Det är också regeringen som beslutar om när de förändrade kurs- och ämnesplanerna ska träda i kraft.

Regionalt
Örebronyheter

Källa Skolverket

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in