Nödvändiga reformer för att hantera pandemins effekter, men mer behövs till vården

Av på 15 april, 2020
Arkivbild

Idag presenteras regeringens vårbudget, Regeringen och samarbetspartierna gör satsningar som är nödvändiga för att hantera effekterna av pandemin.

– De tillskott till verksamheterna i kommuner och regioner som nu görs är nödvändiga för att hantera den här extraordinära situationen som innebär en stor press framförallt på vården och våra medlemmar, säger Heidi Stensmyren ordförande Sveriges läkarförbund.

– Vi hade dock velat se en ytterligare satsning för att korta vårdköerna med anledning av den förväntade kösituation som kommer att uppstå som en effekt av pandemin, fortsätter hon.

Den tidigare tillgänglighetssatsningen på 2,9 miljarder, den uppdaterade kömiljarden, ligger fast i vårbudgeten. De pengarna ska därmed förväntas räcka till mer och till bredare tillgänglighetsinsatser med anledning av pandemin.

– Pengarna ger troligen inte hälso- och sjukvården fullt ut den beredskap som skulle behövas när det gäller vårdköerna som kommer att förvärras under resten av året eftersom planerad vård har fått skjutas upp på grund av pandemin, säger Heidi Stensmyren

Regeringen betonar vikten av effektiv och jämlik hälso- och sjukvård av god kvalitet. Därför är det anmärkningsvärt att budgetpropositionen saknar förslag kring ett tydligare nationellt ansvarstagande för hälso- och sjukvårdens kompetensutveckling.

– Läkarnas kompetens har avgörande betydelse för sjukvårdens kvalitet, effektivitet och säkerhet. Fortbildningen är därför en viktig del av utvecklingsarbetet inom vården. För att tydliggöra både arbetsgivares och arbetstagares ansvar för läkar­nas fortbildning krävs en föreskrift som tydligt reglerar en systematiserad fortbildning med en fortbildningsplan för varje läkare. Behovet av det har tydliggjorts av den härjande pandemin, säger Heidi Stensmyren.

– Det är positivt att regering och övriga riksdagspartier tar gemensamt ansvar och stöttar näringslivet. Utan ett väl fungerande näringsliv har vi heller ingen välfärd, säger hon.


Vårbudgeten från Regeringen pressmeddelande

Regeringen överlämnar 2020 års ekonomiska vårproposition

Coronapandemin är ett allvarligt hot mot människors liv och hälsa. I spåren följer allvarliga ekonomiska konsekvenser. Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har i fem extra ändringsbudgetar lagt fram förslag om aktiva åtgärder för att begränsa smittspridningen och mildra de samhällsekonomiska konsekvenserna. I dag överlämnar regeringen 2020 års ekonomiska vårproposition och Vårändringsbudget för 2020 med ytterligare åtgärder. Samlat handlar det om åtgärder för över 100 miljarder kronor.

Regeringen har under våren presenterat ett stort antal åtgärder för att stoppa smittspridningen och mildra de samhällsekonomiska konsekvenserna av virusutbrottet. Åtgärderna ska ge ökad trygghet för de som drabbas under krisen genom att begränsa smittspridningen, motverka konsekvenserna för företag och jobb samt ge möjlighet till ekonomisk trygghet och omställning för de som nu blir arbetslösa. Dessutom ska de skapa förutsättningar för återhämtning efter krisen.

Ändringar av innevarande budget

Smittspridningen ska begränsas

Alla som arbetar med sjukvård och smittskyddsarbete ska ha de verktyg och resurser som behövs för att hantera och begränsa spridningen av viruset. Regioner och kommuner har genom sitt ansvar för sjukvård och omsorg en avgörande roll i kampen mot smittspridningen. Kommunsektorn tillförs därför både riktade och generella medel för att hantera de omedelbara merkostnader som virusutbrottet medför. Prestationskraven i kömiljarderna tas bort tillfälligt, och medel avsätts för att skyndsamt utöka antalet tester. Även statliga myndigheter som deltar i att begränsa utbrottet ska ha de resurser de behöver.

Risken för att vården överbelastas minskar ju mer smittspridningen begränsas. Karensavdraget och kravet på läkarintyg under sjuklöneperioden har slopats tillfälligt och resurserna för smittbärarpenningen har ökats.

Konsekvenser för svenska jobb och företag ska tryckas tillbaka

De ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset drabbar näringslivet mycket hårt. Många företagare upplever stor osäkerhet och vet inte om deras verksamhet kommer att överleva och hur det ska gå för deras anställda. För att stötta livskraftiga företag under krisen och minska antalet förlorade arbetstillfällen har regeringen presenterat flera krispaket med åtgärder för minskade kostnader, stärkt likviditet och bättre finansieringsmöjligheter.

Regeringen har föreslagit ett system för stöd vid korttidspermittering. Fler företag ska överleva och färre anställda ska bli av med jobbet. En tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för de första 30 anställda under fyra månader är på plats, även egenavgifterna har satts ned. Staten kommer tillfälligt att ersätta arbetsgivarnas sjuklönekostnader och egenföretagare med F-skattsedel ersätts genom sjukpenning under dag 1 till 14 i sjukfallet.

Trygghet och omställning för den som blir arbetslös

Trots de omfattande åtgärder som regeringen har vidtagit för att stötta livskraftiga företag kommer många att bli av med jobbet. I och med rådande konjunkturläge har flera tillfälliga förändringar i arbetslöshetsförsäkringen införts för att göra det lättare att kvalificera sig och för att den ska innebära en ökad ekonomisk trygghet för den som blir arbetslös. Därtill föreslås fler insatser för goda möjligheter till omställning. Arbetsförmedlingen föreslås också få mer medel för att hantera en ökad arbetslöshet och säkerställa en likvärdig service i hela landet.

Medel tillförs också för att fler ska kunna delta i insatser som leder till arbete, som arbetsmarknadsutbildning, extratjänster samt stöd– och matchningstjänster. Därutöver föreslås fler platser på universitet och högskolor, yrkeshögskolan, yrkesvux och folkhögskolan.

Fortsatt kamp mot samhällsproblemen

Arbetslösheten, klimatförändringarna, de växande behoven i välfärden, klyftan mellan stad och land, den bristande integrationen, kunskapsresultaten i skolan och brottslighet utgör, bortom den pågående pandemin, samhällsproblem som måste mötas med fortsatt reformarbete.

Så snart kampen mot virusutbrottet tillåter ska finanspolitiken inriktas mot att stödja en snabb återhämtning. Företag som använder korttidspermittering och olika likviditetsstöd ska snabbt kunna återgå till fullt resursutnyttjande.

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Sverige ska fortsätta ta en ledande roll både nationellt och internationellt för att genomföra Parisavtalet och Agenda 2030. Regeringen föreslår en utökning av stödet för installation av solceller för att möjliggöra att fler kan beviljas stöd. Regeringen föreslår också en satsning på gröna jobb och en förstärkning av stödet för produktion av biogas.

Den generella och skattefinansierade välfärden stödjer ett högt arbetskraftsdeltagande, bidrar till jämlikhet och jämställdhet samt banar väg för bättre livschanser för alla. Regioner och kommuner tillförs generella resursförstärkningar för att klara av det ansträngda ekonomiska läget. Regeringen föreslår att 20 nya miljarder tillförs 2020, varav 12,5 miljarder kronor utgör ett permanent tillskott till kommunsektorn. Resurstillskotten bidrar till en god tillgång till vård, skola, omsorg och kollektivtrafik av hög kvalitet.

Brottens orsaker ska angripas och den organiserade brottsligheten ska knäckas. Därför föreslår regeringen att rättsväsendet stärks med tillskott till bland annat Kriminalvården, Rättsmedicinalverket, Statens institutionsstyrelse och Sveriges Domstolar, inklusive Migrationsdomstolarna. Medel föreslås tillföras Säkerhetspolisen, Datainspektionen och Tullverket.

Virusutbrottet kan förvärra situationen för personer som utsätts för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Medel tillförs därför organisationer som arbetar med barn i utsatta situationer och organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor och barn.

I oroliga tider är det än mer angeläget att stå upp för demokrati, rättsstatens principer och de mänskliga rättigheterna. Regeringen avser att permanent tillföra medel till det statliga mediestödet.

Virusutbrottets konsekvenser för de offentliga finanserna

Svensk ekonomi står väl rustad för att hantera den lågkonjunktur som väntas följa av virusutbrottet.

Samtidigt väntas de offentliga finanserna kraftigt försvagas under 2020 till följd av konjunkturnedgången och de åtgärder som regeringen hittills har vidtagit för att mildra utbrottets konsekvenser. I takt med att ekonomin gradvis återhämtar sig, när krisen lagt sig, väntas också de offentliga finanserna bli starkare.

Nivån på utgiftstaket bör höjas

Utöver de åtgärder som redan föreslagits med anledning av smittspridningen är det i nuläget svårt att förutse vilka behov av statliga åtgärder på utgiftssidan som kan komma att uppstå framöver. Mot bakgrund av den exceptionella situationen anser regeringen att det är av vikt att kunna vidta nödvändiga åtgärder, något som den fastlagda nivån på utgiftstaket inte medger. Regeringen anser därför att en höjning av utgiftstakets nivå 2020 med 350 miljarder kronor till 1 742 miljarder kronor är motiverad.

Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Regionalt
Örebronyheter

Källa Svenska Läkareförbundet samt regeringen.se

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in