Ny bok vill nyansera bilden av hedersvåld

Av på 29 september, 2017
Rúna í Baianstovu säger att vi måste vara noga med att inte skapa inflation i begreppet.

Hedersrelaterat våld- en kränkande stereotyp om invandrare eller en verklighet människor lever i? Frågan är utgångspunkten i Örebroforskaren Rúna í Baianstovus nya bok Heder.

I boken Heder vill Rúna í Baianstovu nyansera bilden av hedersrelaterat våld. Begreppet rymmer förtryck inom och mellan familjer och finns inom och mellan grupper i samhället.

– Jag försöker visa i boken att vi behöver förstå hedersrelaterat våld och förtryck som en existerande social sammanhållningsform. Samtidigt måste vi vara noga med att inte skapa inflation i begreppet, säger Rúna í Baianstovu, lektor i socialt arbete vid Örebro universitet.

Det innebär att begreppet hedersrelaterat våld och förtryck inte får användas för att beskriva alla typer av våldsutövning och maktrelationer. Svårigheten ligger i att kunna urskilja en vålds- eller förtryckssituation utan att skapa rasistiska stereotyper om människors seder och bruk.

– När vi använder begreppet godtyckligt får det en rasistisk slagsida. Konsten är att ge människor som drabbas den hjälp de behöver och att inte agera kategoriskt och rasistiskt. Det är lättare sagt än gjort, säger Rúna í Baianstovu.

Socialtjänsten har en central roll i utredningar och bedömningar av familjesituationer med hedersrelaterad problematik. Boken Heder är tänkt att också vara ett stöd i tänkandet kring socialarbetarnas arbete.

– För socialarbetare gäller det att finslipa förmågan att förstå skillnaderna mellan hedersvåld och exempelvis mäns våld mot kvinnor. Eller att skilja hedersvåld från konservativa normer och regler i familjer.

Misslyckanden från socialarbetarnas sida kan bidra till att rasera människors förtroende för socialtjänsten.

– När människor ser att socialtjänsten agerar fördomsfullt skapar det allvarliga tillitsproblem. Socialarbetare får inte vara förhandsinställda på vilka man tror att människor är. Det gäller att istället skapa situationer där man kan upptäcka vilka människor är och lyssna på vad de faktiskt säger, säger Rúna í Baianstovu.

Hur utbrett hedersrelaterat våld i Sverige är går inte att svara på. Problemet är själva definitionen av hedersrelaterad problematik. Det finns många olika uppfattningar om vad det är, allt från en variant av mäns våld mot kvinnor till samtliga sociala relationer som inte förespråkar jämställdhet mellan könen.

– I ett svenskt perspektiv tenderar problematiken att öka. I samhället görs relativt omfattande insatser på individuell nivå. Man satsar exempelvis på att stödja flickor och informera om ungdomars rättigheter. Men frågan är om det räcker, säger Rúna í Baianstovu.

Enligt henne måste hedersrelaterat våld och förtryck angripas både på individnivå och på organisations- och samhällsnivå.

– Världen och samhället förändras. Myndigheterna måste också förändras för att kunna fånga människornas behov här och nu på ett bättre sätt.

I slutändan handlar det mycket om att aktivt arbeta med integration i samhället.

– För att motverka hederskulturer måste vi föra en jämlikhets- och fördelningspolitik. I dag skapar vi segregationsmönster som är gynnsamma för hederskultur i det svenska samhället. Det är de tankarna jag försöker väcka i boken och det är något vi måste studera vidare.

Boken Heder vänder sig till socionomstudenter, socialarbetare och till offentliga beslutsfattare på olika nivåer.

Örebro Universitet
Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in