Offensiv budget – men nu behövs reformer

Av på 25 september, 2020
Foto: Johan Knobe

I budgetpropositionen för 2021 presenterade regeringen idag en offensiv budget med historiskt höga satsningar.

Sjukvården har prövats hårt under pandemin. Personalen inom hälso- och sjukvården har gjort stora uppoffringar, ofta med sin egen hälsa som insats och under svåra förhållanden. Samtidigt har en stor vårdskuld byggts upp som kommer att påverka vården under lång framtid.

– Regeringen aviserar flera välbehövliga tillskott till välfärden i budgeten, men det behövs göras mer för att lösa de nationella utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Det behövs strukturella reformer, säger Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund.

– Det finns flera områden där regionerna inte mäktar med sitt välfärdsåtagande. Tillgängligheten och kontinuiteten inom primärvården brister, läkares tid för fortbildning sjunker och i decennier har regionerna inte förmått att inrätta rätt antal AT-tjänster. Där regionerna brister måste staten nu ta ett ökat ansvar, säger Heidi Stensmyren.

Vårdskulden
I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen, tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna att fyra miljarder tillförs regionerna för hantering av uppskjuten vård. Läkarförbundet välkomnar anslagen, men för att hantera vårdskulden behövs strukturreformer och en ökad nationell styrning av hälso- och sjukvården.

– Regeringen och samarbetspartierna presenterar ett välkommet och nödvändigt tillskott för att hantera vårdskulden, men bara pengar räcker inte. Vad som behövs är djupa strukturreformer, säger Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund.

Under våren behövde sjukvården ställa om för att kunna ge vård till patienter som var svårt sjuka i covid-19. Operationskapaciteten minskade kraftigt vilket resulterade i betydligt färre operationer än normalt. Nästan 100 000 operationer har ställts in under våren och sommaren, säger Heidi Stensmyren.

– Vårdköerna är ett stort nationellt problem, men det är inte ett nytt problem. De var oacceptabelt långa redan innan pandemin, nu har det bara blivit värre. Staten måste ta sitt ansvar gentemot befolkningen och behöver omgående ge myndigheterna mandat att titta på nationella väntelistor.

Primärvården och fast läkarkontakt
I budgeten skjuter regeringen och samarbetspartierna till ytterligare 300 miljoner kronor till primärvården för de kommande två åren. Pengarna ska användas för att öka tillgängligheten i landet och till digitala tjänster. Sammantaget läggs 3,3 miljarder på primärvården. Av tillskottet på 300 miljoner öronmärks 200 miljoner kronor per år till arbetet med en fast, namngiven läkarkontakt i primärvården.

– Den riktade satsningen är ett viktigt sätt för regeringen att peka ut att kontinuitet och tillgänglighet är deras mål. Nu närmar vi oss det som Läkarförbundet länge arbetat för, en fast läkare för alla. Det är en stor framgång, säger Heidi Stensmyren.

– För att kunna hantera trycket på svensk hälso- och sjukvård behövs rejäla satsningar på primärvården. Både i form av resurstillskott, men även genom en reform där hela befolkningen kan lista sig på en egen vald läkare. Det skulle stärka valfriheten och bidra till en god kontinuitet och höjd produktivitet i vården. De riktade pengarna i budgeten är ett viktigt steg på vägen, säger Heidi Stensmyren.

Krisstöd för personal inom vård och omsorg som arbetat med covid-19

I höständringsbudgeten för 2020 föreslår regeringen en särskild satsning på krisstöd till hälso- och sjukvårdspersonal samt personal i äldreomsorgen som arbetat med covid-19. Satsningen omfattar totalt 500 miljoner kronor för 2020 – pengar som ska gå till krisstöd, samtalsstöd, traumastöd med mera, för drabbade yrkesgrupper.

– Läkarna har ställt upp och tagit ansvar, ofta med sin egen hälsa som insats och under svåra förhållanden. Framför oss ligger ytterligare en period som kommer kräva fortsatt stora insatser av landets läkare. Det viktigaste är att arbetsgivarna ser till att det finns en bra arbetsmiljö i grunden och att vila och återhämtning säkerställs, säger Heidi Stensmyren.

– Vi undrar om det är praktiskt genomförbart för regionerna att ge våra medlemmar det stöd de behöver under hösten. Det finns en enorm vårdskuld att hantera. Och när våra medlemmar inte hinner att ta ut sin övertid, deras flextid brinner inne och de knappt hinner sätta sig och ta en paus under arbetsdagen – hur ska de hinna med samtalsterapi? Undrar Heidi Stensmyren

Politik | Regionalt
Örebronyheter

Källa: Sveriges läkarförbund

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in