Omfattande ineffektivitet vid vissa kriminalvårdsanstalter

Av på 2 september, 2020

Riksrevisionens senaste granskning visar att många av Kriminalvårdens anstalter inte använder sina resurser effektivt. Små anstalter samt slitna och omoderna lokaler är några av förklaringarna. Eftersom Kriminalvården inte samlar in nödvändiga data har detta pågått oupptäckt under många år.

Svensk kriminalvård är dyr i internationell jämförelse, och kostnaderna för anstaltsverksamheten har ökat under senare år.

Trots det har Kriminalvården svårt att få resurserna att räcka till en ändamålsenlig verksamhet, med omfattande platsbrist och överbeläggning som följd. Kriminalvården har själv varnat för att verksamheten inte längre kan bedrivas på ett säkert, humant och effektivt sätt.

Riksrevisionen har därför granskat om Kriminalvården har organiserat anstalterna och dess verksamhet så att de är effektiva. Granskningen, som utförts med metoden Data Envelopment Analysis (DEA), visar att anstalterna under 2018 kunde ha ökat sitt resursutnyttjande med i genomsnitt 22 procent.

Det är stora skillnader mellan de olika anstalterna. Nio anstalter har ett maximalt resursutnyttjande, medan lika många kan bli minst 40 procent effektivare. Övriga ligger någonstans mittemellan, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen.

En av orsakerna är att svenska anstalter ofta är för små för att det ska gå att bedriva en ekonomiskt rationell verksamhet med hög kvalitet. I genomsnitt har de svenska anstalterna 95 platser, medan granskningen indikerar att en anstalt med cirka 300 platser har den lägsta kostnaden per plats.

– En grov uppskattning visar att en omorganisation av landets anstalter till en optimal storlek skulle ha en besparingspotential på cirka 580 miljoner kronor om året. Men då är inte de kostnader som skulle följa av själva omorganiseringen medräknade, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Ett problem för vissa anstalter är att lokalerna inte är ändamålsenliga, eftersom de ursprungligen inte byggdes för kriminalvård. Bristande underhåll bidrar ytterligare till ineffektivitet då det i flera fall har lett till att lokaler inte kan användas alls.

Att detta inte upptäckts tidigare beror framför allt på att Kriminalvården inte samlar in de data som krävs för att kunna göra kvalificerade jämförelser mellan anstalterna.

– Kriminalvårdens ekonomiska uppföljning klarar inte att identifiera vilka anstalter som är ineffektiva. Myndigheten behöver centralisera och standardisera hanteringen av sin statistik för att få tillgång till jämförande verksamhetsdata, säger Fredrik Bonander.

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar i korthet Kriminalvården att:

  • intensifiera sitt arbete med att göra anstalterna både färre och större
  • utveckla rutiner för systematisk datainsamling för att kunna följa upp anstalternas effektivitet på ett systematiskt sätt.

Regionalt
Örebronyheter

Källa Riksrevisionen

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in