Politiska utspel styr Försäkringskassan – färre blir sjukskrivna trots sjukdom

Av på 9 juli, 2020
ISFs rapport visar att olika regeringars målsättning för sjukpenning har skiftat flera gånger under 2000-talet.

Regeringen styr Försäkringskassan mot mål som i sin tur gör det svårare för sjuka att få sjukpenning. Under hösten 2015 satte regeringen målet att vid utgången av 2020 skulle sjukpenningtalet vara högst 9,0. För att uppnå detta mål har Försäkringskassan vidtagit åtgärder som lett till att det har blivit svårare att få sjukpenning, eller att sjukpenning beviljats under kortare perioder. Inspektionen För Socialförsäkringar (ISF) granskade i rapporten ’Förändrad styrning av och i Försäkringskassan’ hur regeringen styr Försäkringskassan.

ISFs rapport visar att olika regeringars målsättning för sjukpenning har skiftat flera gånger under 2000-talet. När styrningen fokuserade på befolkningens förtroende för Försäkringskassan gick arbetet ut på att hjälpa och stödja den sjukskrivne tillbaka i arbete. När styrningen fokuserar på rättssäkerhet och ett sjukpenningtal på högst 9,0, som den gjorde mellan 2016 – 2018, ses försäkringen som en omställningsförsäkring där målet är att återgå till arbete så fort som möjligt. År 2019 tog regeringen bort målet om ett sjukpenningtal på högst 9,0 dagar och målet är en långsiktigt låg och stabil sjukfrånvaro. Försäkringen är fortfarande en omställningsförsäkring. Beroende på regeringens inriktning har det blivit svårare alternativt enklare att beviljas ersättning vid sjukdom. Folkets förtroende för Försäkringskassan har minskat eller ökat i takt med de olika inriktningarna.

Lagen är oprecis och ett stort bedömningsutrymme finns
Beslut om rätten till sjukpenning styrs av lag, förarbeten och rättspraxis. Bestämmelserna om sjukpenning är oprecisa och förarbetena och rättspraxis ger handläggarna begränsad vägledning. Det innebär att det finns ett relativt stort bedömningsutrymme när Försäkringskassan prövar om en individs arbetsförmåga är nedsatt på ett sätt som ger rätt till sjukpenning.

När handläggarna beslutar om avslag i ärenden som pågått under en längre period blir det svårt att förklara beslutet för den försäkrade eftersom lagen är densamma.

Politiska utspel styr Försäkringskassans fokus
Styrningen från regeringen sker genom bl. a regleringsbrev, utnämnandet av ny generaldirektör, men också via diverse uttalanden i media från regering och generaldirektören som tolkas som direkta styrsignaler bland Försäkringskassans medarbetare. Dessa politiska utspel omöjliggör för ledningen att styra och utveckla verksamheten långsiktigt.

  • Hösten 2015 fick Försäkringskassan i uppdrag att stärka handläggningen av sjukförsäkringen för att bidra till en väl fungerande sjukskrivningsprocess och bryta den stigande sjukfrånvaron. Detta skulle ske genom att
  • – Göra de lagstadgade prövningarna av arbetsförmågan i tid samtidigt som bedömningarna ska hålla en hög kvalitet.
  • – Använda sig av försäkringsmedicinska utredningar oftare och mer enhetligt för att vid behov komplettera befintliga medicinska underlag.
  • – Göra prövningar mot normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden när så krävs, och ge individer stöd vid övergången till Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan ska också i större utsträckning ta tillvara möjligheter för försäkrade att återgå till arbete och att ställa om till något annat arbete på arbetsmarknaden.

Vilka som attraheras till handläggaryrket ändras
När fokus i styrningen var förtroende för försäkringskassan rekryterades i större utsträckning handläggare med en drivkraft att hjälpa och stötta människor genom att genomföra personliga möten. Efter förändringarna lockas i större utsträckning handläggare vars drivkraft är att administrera försäkringen och nå mätbara produktionsmål. Personalomsättningen är också hög. Internutbildningen lär ut nya arbetssätt där fokus på teamarbetet är att handläggningen ska bli mer rättssäker och enhetlig, gentemot tidigare då teamarbetet syftade till att öka handläggarnas autonomi.

Detta påverkar Försäkringskassans handläggning
Försäkringskassans fokus vid handläggning av sjukpenning har ändrats. Handläggarna lägger mer tid på att utreda rätten till sjukskrivning, vilket har lett till att fokus på att genomföra samordningsinsatser tillsammans med arbetsgivare och hälso- och sjukvården och som kan underlätta för återgång till arbete har nedprioriterats. Man har också haft som målsättning att handläggare ska göra bedömningar inom rehabiliteringskedjans tidsgränser (prövning om återgång till annat arbete hos samma arbetsgivare efter 90 dagar, och till arbeten på hela arbetsmarknaden från och med dag 181) medan det tidigare fanns fokus på att genomföra personliga möten.

Läkarintyget väger mycket tyngre numera
I dag har läkarintyget en mer central roll när det gäller att bedöma rätten till ersättning än tidigare. Beslutsunderlagen har större tyngd än tidigare när handläggare bedömer den försäkrades arbetsförmåga. I läkarintygen ska det bland annat framgå patientens diagnos, funktionsnedsättningar och de aktivitetsbegränsningar som nedsättningarna medför. Tidigare tog handläggarna i större utsträckning hänsyn till utsagor från den försäkrade när de bedömde rätten till sjukpenning.

Arbetsförmedlingen tycker att Försäkringskassan hänvisar sjuka
När Försäkringskassan anser att arbetsförmågan inte är nedsatt med minst 25 % ska de hänvisa den försäkrade till Arbetsförmedlingen, om hen inte redan har ett arbete. Men på Arbetsförmedlingen bedömer man många gånger att personen är för sjuk för att söka ett arbete. Problemet med att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen inte är samspelta när det gäller den försäkrades återgång i arbete har funnits i många år.

ISF vill se en tålmodig styrning
ISF anser att styrningen av Försäkringskassan behöver ske med tålamod för att uppnå en långsiktigt låg och stabil sjukfrånvaro. Detta måste återspeglas hela vägen från regeringen till den lokala handläggningsverksamheten inom Försäkringskassan. ISF bedömer att rättssäkerheten skulle kunna stabiliseras över tid genom att styra Försäkringskassan utifrån en mer långsiktig inriktning. Både sjukpenningtalet och förtroendet för myndigheten skulle då kunna stabiliseras på en önskvärd nivå.

Hälsa | Regionalt
Örebronyheter

Källa Equal
Skribent Dennis Aberos

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in