Pressat sjukhus ger sämre behandling för strokedrabbad

Av på 13 april, 2020

Sjukhus med hög beläggningsgrad är mindre benägna att lägga in patienter med stroke direkt på en strokeenhet än sjukhus där beläggningen är lägre. Varje minuts fördröjning av propplösande behandling leder till ökad risk för hjärnblödning, funktionsnedsättning och död. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Den positiva nyheten är att sedan 2010 har tiden till att propplösande behandling sätts in på sjukhus i genomsnitt kortats med nästan en halvtimme. Det har räddat i storleksordningen 40 människoliv varje år i Sverige, säger David Darehed, doktorand vid Umeå universitet och läkare vid Sunderby sjukhus.

I sin avhandling visar David Darehed att chansen att komma till en strokeenhet som första vårdenhet på sjukhuset minskar för varje procents ökning av sjukhusets beläggning när sjukhuset har en beläggningsgrad på över 85 procent. Det gick även att se en variation beroende på tidpunkt på dygnet när patienten kom in för misstänkt stroke. Under jourtid var det färre som blev inlagda direkt på strokeenhet än under dagtid.

Socialstyrelsen rekommenderar att alla patienter som drabbas av stroke, det vill säga en infarkt eller en blödning i hjärnan, ska vårdas på en särskild strokeenhet som första vårdenhet på sjukhuset för att snabbt få behandling av ett team speciellt kunniga inom strokevård. Men det är alltså inte alla som får tillgång till det direkt.

Ett annat resultat i avhandlingen var vikten av att snabbt sätta in propplösande behandling, så kallad trombolys, vid infarkt i hjärnan. Även om utvecklingen här går åt rätt håll och tiden att sätta in sådan behandling i genomsnitt har kortats, gick det också på denna punkt att se skillnader mellan olika sjukhus och tidpunkt på dygnet. Flest fick trombolys snabbt på universitetssjukhus och fler fick det snabbt på dagtid än under jourtid.

– Det är viktigt att komma tillrätta med den här ojämlikheten så att strokepatienter får bästa möjliga behandling oavsett vilket sjukhus man kommer till och vilken tid på dygnet man kommer in, säger David Darehed.

Avhandlingen är baserad på data från det nationella kvalitetsregistret för strokesjukvård, Riksstroke, berikat med data över beläggningsgrad. Patienter som insjuknade med stroke mellan 2010-2017 är studerade. I den största studien inkluderades över 130,000 patienter. I analyserna har hänsyn tagits till andra möjliga faktorer som kan påverka resultaten, däribland kön, ålder, strokens svårighetsgrad och samsjuklighet.

Hälsa | Regionalt
Örebronyheter

Källa Umeå Universitet
David Darehed är uppvuxen i Gällivare. Han är specialist i internmedicin och dubbelspecialiserar sig just nu mot neurologi vid Sunderby Sjukhus i Luleå.

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in