Rökande mormor men inte farmor ökar risk för astma hos barnbarn

By on 14 juni, 2018
Arkivbild.

Barn löper ökad risk att drabbas av astma om mormor har rökt under sin graviditet för länge sedan, även om barnets mamma är helt rökfri. Däremot har det ingen betydelse om barnets farmor har varit rökare. Det visar forskning vid Umeå universitet.

– Rökningen orsakar sannolikt förändringar som förs vidare inte bara till nästa utan även till nästnästa generation. Det skulle kunna vara en bidragande förklaring till varför astma i befolkningen inte har minskat i samma takt som rökningen, säger Lennart Bråbäck, barnläkare och docent knuten till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Att rökning kan ge luftvägsbesvär både för rökaren själv och för barnet i magen är känt sedan tidigare och inte så svårt att förstå. Forskare vid Umeå universitet och gästforskare från Melbourne har visat att den effekten förs vidare över generationsgränser till barnbarn, även om barnets mamma har varit helt rökfri. Det handlar alltså i detta fall inte om exponering för rök under själva den aktuella graviditeten, utan om något som går i arv sedan mormors graviditet. Detta visade forskarna i en studie som presenterades i vintras.

Nu har forskarna i en annan studie dessutom kunnat visa att det inte finns någon motsvarande effekt om det istället är barnets farmor som har rökt. Det tyder på att den ökade astmarisken förmedlas via döttrarna och inte via sönerna.

– Detta är absolut inget skäl att inte sluta röka inför en graviditet bara för att mormor rökte. Risken att barnet ska få astma är givetvis större om också mamman röker. Och framför allt är det en risk som man kan påverka här och nu, säger Lennart Bråbäck.

Det gick att se att mormors rökning ökade risken för att barnbarnet ska få astma med 20 procent, vilket är en signifikant ökning. Riskökningen var både före och efter tre års ålder. Hur många cigaretter per dag som mormor hade rökt verkade inte ha någon direkt betydelse.

Sambandet mellan mormors rökning under graviditet och den ökade risken för astma hos barnbarnet kvarstod sedan forskarna kontrollerat för andra samverkande faktorer, framför allt utbildning och ekonomi. Den ökade risken för astma till följd av mormors rökning kan bero på epigenetik. Det handlar om miljöfaktorer som får gener att uttryckas annorlunda. Epigenetiska förändringar fungerar som strömbrytare; de kan stänga av eller koppla på specifika gener. Fostertiden är likt ett epigenetiskt öppet fönster med ökad känslighet för bland annat nikotin. I studier på gravida möss har nikotin gett effekter som överförts till tre generationer. 

– Vid liknande försök där möss utsattes för partiklar från dieselavgaser kunde man också se en ökad risk för barnbarnen att utveckla astmaliknande tillstånd. Det talar för att det är viktigt att gå vidare med studier även av den yttre miljön, säger professor Bertil Forsberg vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Den första studien omfattar 44 853 mormödrar till 66 271 barnbarn som föddes mellan 1996 och 2010. Den andra studien, där man även tittat på farmödrarna, omfattar 10 329 barn som fötts efter 2005.

Studien är publicerad i juninumret av den vetenskapliga tidskriften Pediatric Allergy and Immunology.

Hälsa | Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login