Skolvalet har positiva effekter

Av på 5 juni, 2020

Friskolorna har haft positiva effekter på resultaten i grundskolan och skolvalet har inte påverkat likvärdigheten nämnvärt. Det är några av huvudpoängerna i en ny forskningsöversikt av skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren som tankesmedjan Timbro publicerar i dag.

Det fria skolvalet har mött allt tuffare kritik på senare tid, även från borgerligt håll. Men kritiken bygger ofta på missuppfattningar och felaktiga orsakssamband, anser Gabriel Heller-Sahlgren.

– Den svenska skolan är långt ifrån perfekt, men det stora fokus som läggs på skolvalet är olyckligt och innebär att vi inte tar itu med de allvarliga problem som faktiskt existerar, säger Gabriel Heller-Sahlgren.

Lita på empirin, inte anekdoter
Gabriel Heller-Sahlgren, som till vardags forskar vid Institutet för Näringslivsforskning och London School of Economics, är författare till forskningsgenomgången ”Skolvalet, kunskaperna och likvärdigheten” som i dag publiceras av den marknadsliberala tankesmedjan Timbro. I rapporten redogör han för skolvalets och friskolornas effekter på kvaliteten, likvärdigheten, skolsegregationen och betygsinflationen.

– För att avgöra hur skolvalet och friskolorna har påverkat utfallen räcker det inte med teoretiska argument och anekdoter. Man måste titta på den empiriska forskningen. Gör man det finner finner man att resultaten förbättrats, likvärdigheten mellan svenskfödda elever är oförändrad och att detta inte kan förklaras av betygsinflation, säger Gabriel Heller-Sahlgren.

Värna skolvalet 
I en uppmärksammad debattartikel förra året kritiserade Timbro borgerlighetens avsaknad på nya idéer och bristande självkritik för 1990-talets valfrihetsreformer. Friskolereformen var slarvigt genomförd och det finns fortfarande problem som måste åtgärdas.

– Det är fortfarande svårt för föräldrar och elever att få tag på lättfattlig information om hur skolor presterar. Det är ett problem eftersom valfriheten i skolan ytterst bygger på möjligheten att göra informerade val. Ett annat problem är att antagningsmetoderna som tillämpas när en skola har fler sökanden än platser. Såväl kötid som närhetsprincip innebär att alla elever inte har lika stor chans att komma in på den skola de valt. Det är två områden där reformer behövs för att det fria skolvalet ska värnas, säger Emanuel Örtengren, programansvarig för välfärdsfrågor på Timbro.

Politik | Regionalt
Örebronyheter

Källa: Timbro

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in