- Nu har Kumla kommun sammanfattat 2023
- Erikshjälpens grundare firas i butikerna
- Örebro SK tog säsongens första trea
- Spadtag för ny trafikplats vid Mariebergs handelsområde
- Män erbjuds att testa sig för prostatacancer i pilotprojekt
- Brutna höfter kostar 2 miljarder
- Hovsta och Ekeby-Almby ska utvecklas
- Karlskoga kommun tog emot pris i Luleå
- Vårmarknad i Askersund delar av centrum avstängt för biltrafik
- Nya regler för valborgsmässoelden i Lindesberg
Svenskarna allt fetare – men endast var tredje kan tänka sig att äta nyttigare
Arbetsprov på Karolinska sjukhuset
Andelen feta eller överviktiga i Sverige har ökat med fyra procentenheter på tio år och omfattar i dag över hälften av Sveriges befolkning, enligt ny statistik från Folkhälsomyndigheten. Trots det kan endast var tredje svensk tänka sig att äta nyttigare under 2019. Det visar en Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden, som efterlyser en nationell plan för att göra det enklare att leva hälsosamt.
– Att allt fler människor i Sverige lever med övervikt och fetma är oroande. Tack vare forskning som leder till bättre vård och levnadsvanor fortsätter dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtstopp och stroke att sjunka. Men utvecklingen riskerar att vända om vi inte förändrar vår livsstil, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
I Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät 2018 framgår att 51 procent av svenskarna tillhör kategorin feta eller överviktiga – en ökning med fyra procentenheter sedan 2008. Enkäten visar också att drygt var femte svensk, 22 procent, sitter ner minst tio timmar per dygn – en ökning med två procentenheter sedan 2016.Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten ungdom äter i dag färre än en av tio ungdomar rekommenderade 500 gram frukt och grönsaker per dag.
Trots att fetman och stillasittandet ökar är relativt få svenskar villiga att förändra sina kost- och motionsvanor. En ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden visar att endast cirka en tredjedel av svenskarna, 35 procent, kan tänka sig att avge ett nyårslöfte att äta nyttigare. Färre än hälften, 46 procent, uppger att de kan tänka sig att motionera mer.
– Sunda levnadsvanor kan innebära stora hälsovinster, även för de som redan är drabbade av hjärt-kärlsjukdom och måste medicinera.En nationell plan för att förbättra svenskarnas mat- och motionsvanor skulle göra det enklare för befolkningen i stort att leva hälsosamt, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.
Hjärt-Lungfonden stöder flera hundra forskningsprojekt vid landets universitet och universitetssjukhus i syfte att förebygga hjärt-kärlsjukdom. I Hjärt-Lungfondens befolkningsstudie SCAPIS har drygt30 000 svenskar genomgått omfattande hälsoundersökningar med måletatt kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och att förhindra sjukdomarna innan de uppstår.
Fakta: Om Sifoundersökningen
Den webbaserade undersökningen genomfördes av Sifo under perioden 26 november–3 december 2018. 1 000 svenskar svarade på frågan, med följande resultat:
Vilka av följande nyårslöften kan du tänka dig att avge?
Motionera mer: 46 procent.
Äta nyttigare: 35 procent.
Stressa mindre: 29 procent.
Gå ner i vikt: 28 procent.
Spara mer pengar: 25 procent.
Få mer tid till familj och vänner: 21 procent.
Resa mer: 12 procent.
Dricka mindre alkohol: 10 procent.
Sluta röka: 3 procent.
Tveksam, vet ej: 14 procent
Fakta: Fem sätt att äta nyttigare (Källa: Nordiska näringsrekommendationerna)
– Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker.
– Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
– Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel.
– Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan.
– Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.
Fakta: Om hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
– I Sverige lever 2,0 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom.
– Över 30 000 människor dör varje år av hjärt-kärlsjukdom i Sverige.
– De dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp och stroke.
– Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.
– Under 2017 fick Hjärt-Lungfonden ansökningar om forskningsanslag på nästan 1,9 miljarderkronor, och kunde dela ut ett nytt rekordbelopp – 344 miljoner kronor – till forskning om hjärt- och lungsjukdom. För tio år sedan låg samma siffra på 140 miljoner.
– Hjärt-Lungfonden stödjer löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid landets universitet och universitetssjukhus.
Hälsa | Regionalt
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login