Världen | Vitryssland använder telekombolag för att tysta oliktänkande

By on 10 juli, 2016
Foto:© Max Sarychau

Vitryssland använder telekombolag för att tysta oliktänkande – svenska Telia Company ett av de utpekade bolagen.

Myndigheter i Vitryssland använder telefonnät som drivs av några av världens största telekomföretag för att kväva yttrandefrihet och oliktänkande, det säger Amnesty International i en ny rapport. Österrikiska, turkiska och andra telekombolag gör det möjligt för regeringen att ägna sig åt olagligt spionerande.

Rapporten, “It’s enough for people to feel it exists: Civil society, secrecy and surveillance in Belarus”, visar hur en gränslös, dygnet-runt och okontrollerad övervakning har en försvagande effekt på icke-statligt organiserade aktivister (NGO:s), och hur den utsätter dem för en risk när de ägnar sig åt så grundläggande saker som att boka möten över telefon.

I ett land där du kan bli gripen för att du protesterar eller kritiserar presidenten, kan enbart hotet om att myndigheterna spionerar på dig göra aktivisters arbete nästan omöjligt, säger Joshua Franco, utredare inom teknologi och mänskliga rättigheter, vid Amnesty International.

Telekombolag, bland dem företag som ägs av Telekom Austria Group och Turkcell – som till 38 procent ägs av Telia Company – tillåter att det här sker genom att ge regeringen så gott som obegränsad tillgång till deras kunders kommunikationer och data. För att verka i Vitryssland krävs att myndigheter får tillgång till alla användarnas telefon-och internetkommunikationer, vilket innebär att de själva kan gå in och kontrollera kommunikationen när de vill.

Företag som verkar i Vitryssland måste låta myndigheterna få den data de vill ha, när de vill ha den. Så om KGB till exempel vill spionera på någonbehöver de inte visa upp ett domstolbeslut – de behöver inte be företaget om att få tillgång till informationen, säger Joshua Franco.

Sträng statlig övervakning har en skrämmande effekt på aktivism
I Vitryssland har KGB och andra säkerhetstjänster gratis, non-stop och fjärrstyrd tillgång till kommunikation både direkt när den sker och till sparad data i telefoner och internetnätverk.

Rapporten baserar sig på bland annat intervjuer med över 50 människorättsaktivister, journalister, advokater, medlemmar i den politiska oppositionen och teknikexperter, antingen i Vitryssland eller i exil, mellan augusti 2015 och maj 2016. Den visar hur rädsla för övervakning påverkar privatlivet, yttrandefriheten, mötesfriheten och föreningsfriheten.

Aktivister berättade för Amnesty hur den totala sekretessen runt säkerhetsstyrkorna tvingar dem att anta att de ständigt är övervakade. Såhär sa en oberoende journalist, vars identitet hålls hemlig, till Amnesty International:

De flesta människor är rädda för att prata öppet över telefon. Det ingår i hur du tänker. Du tar för givet från början att du lever i rädsla, att allting är dåligt, att du inte kan kontrollera eller påverka något. I princip är det så att oavsett om jag pratar inomhus, i telefon eller skriver mejl, tar jag för givet att allt når KGB.

Enkla saker som att söka pengar till organisationen, ringa eller arrangera möten har blivit förenat med risktagande – med aktivister som säger att de fruktar för att deras personliga eller finansiella information kan användas för att åtala, misskreditera eller utöva utpressning mot dem.

Aktivister beskrev också för Amnesty hur polisen verkade vara informerad om tider och platser för deras möten, protester eller anda publika aktiviteter före att de ägt rum, även om dessa bara hade diskuterats i privata telefonsamtal.


Vitryska myndigheter har obehindrad tillgång till kommunikation
Vitrysk lag tvingar företag att göra deras nätverk kompatibla med ett tekniskt system, SORM (en initialförkortning för “Hardware System for Search Operations”), som ger myndigheterna tillgång till kommunikation utan att ens fråga eller berätta det för operatören. Företag måste också spara data om kunders utrustning och internetservice i fem år, eller möjligen så länge som tio år, så att myndigheterna kan fortsätta att ha tillgång till informationen på distans.

Det finns väldigt liten insyn och inga offentliga register över hur ofta det här systemet används eller av vilken anledning. Den lagliga motiveringen för övervakningen är extremt bred. Till exempel kan hot mot nationell säkerhet rättfärdiga övervakning, men vitrysk lag identifierar 30 olika typer av hot mot nationell säkerhet, som till exempel ”nedgång i välmående och livskvalitet”, ”ökad arbetslöshet”, ”bristfällig och dålig kvalitet på utländska investeringar” och ”försök att förstöra nationella andliga och moraliska traditioner och partiska ändringar av historieskrivningen”. Myndigheter kan initiera övervakning utan att en domstol eller domare behöver ge sin tillåtelse.

Amnesty International uppmanar vitryska myndigheter att skapa kontrollmekanismer för hur övervakningen sker för att se till att de utförs i linje med den standard som gäller för mänskliga rättigheter internationellt.

Amnesty International uppmanar också telekomföretag som äger eller är delägare till operatörer i Vitryssland att utmana lagar som hindrar dem från att skydda sina kunders privatliv, och att informera sina kunder i landet om att deras dag kommer vara tillgängligt för myndigheterna när som helst.

Internationella telekombolag som omfattas
De tre största mobiltelefonleverantörerna i Vitryssland är delvis ägda av utländska bolag:

– Velcom är ett helägd dotterbolag till Telekom Austria Group. Telekom Austria sa till Amnesty International att de var tvungna att följa vitrysk lag. De publicerar ingen information om hur tillgång till datan hos Velcoms kunder sköts. Telekom Austria är majoritetsägd av América Móvil. América Móvil svarade inte på Amnesty Internationals brev.

– Live:) är till 80 procent ägt av det turkiska bolaget Turkcell, som i sin tur är till 38% ägt av den svenska bolaget Teliasonera – som numera heter Telia Company. Teliasonera sa till Amnesty International att de har en bestämd policy mot direkttillgång till telekomdata, men säger att de inte kan ta ansvar för hur Turkcell agerar eftersom de inte är majoritetsägare. Turkcell svarade inte på Amnesty Internationals brev.

– MTX ägs tillsammans av det ryska bolaget MTS och Beltelecom, det statligt ägda telekombolaget. MTS (vitryska) svarade inte på Amnesty Internationals brev.

Amnesty International tror att företagen bryter mot väl etablerade standarder som gäller för företagande och mänskliga rättigheter. Enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UN Guiding Principles for Responsible Business) kan nationella lagar där ett bolag verkar inte rättfärdiga människorättskränkningar.

Integritetskränknade övervakning är inte ett nytt fenomen i Vitryssland, men vad som har ändrats är att teknologin tagit detta till en helt ny nivå. Myndigheterna har nu tillgång till en omfattande övervakningsutrustning som ger dem gränslös tillgång till privata liv. KGB kan spåra mobiltelefoner för att se var personer är och vilka som är tillsammans med dem. Människors mobiltelefoner är nu som poliser i deras egna fickor, säger Joshua Franco.

Världen
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login