​Extrem värme skadar vår hälsa och hotar att överbelasta sjukvården i hela världen

Av på 30 november, 2018

Sårbarheten mot värme är oacceptabelt hög och ökar i hela världen, särskilt utsatta är utomhusarbetare, personer som redan är sjuka och äldre i stadsmiljö. Det konstateras i en internationell rapport från forskningsprojektet The Lancet Countdown on Health and Climate Change som publiceras i tidskriften the Lancet.

Några av hälsoeffekterna av hög värme som dokumenterats i The 2018 Report of The Lancet Countdown on health and climate change visar att ökade temperaturer till följd av klimatförändringar redan i dag utsätter mänskligheten för oacceptabelt höga hälsorisker. Forskarna varnar därför för första gången för att äldre personer i Europa och östra Medelhavsregionen är särskilt sårbara för extrema värmeböljor, i noterbart högre utsträckning än i Afrika och Sydostasien.

– Det vi ser är att vården i ett internationellt perspektiv redan nu utsätts för högt tryck på grund av höga temperaturer och det är inte minst ett tryck mot Europa. Det här är en allvarlig utveckling eftersom det innebär att värmeböljor kan påverka hela sjukvårdssystemet, säger Maria Nilsson, docent vid enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, som är en av rapportens medförfattare.

Bakom rapporten står ledande läkare, forskare och politiker från 27 organisationer i hela världen, som Världsbanken, Världshälsoorganisationen (WHO), University College London i Storbritannien, Tsinghuauniversitetet i Kina och Umeå universitet.

Några av hälsoeffekterna av hög värme som dokumenterats i rapporten är:

  • 157 miljoner fler individer i riskgrupper utsattes för en värmebölja under förra året jämfört med under år 2000, och 18 miljoner fler jämfört med 2016.
  • 153 miljarder arbetstimmar ska ha gått förlorade under 2017 till följd av extrem värme orsakad av klimatförändringar. Kina som enskilt exempel gick miste om 21 miljarder arbetstimmar, vilket motsvarar en årsarbetstid för 1,4 % av den arbetsföra befolkningen. Indien gick miste on 75 miljarder arbetstimmar, vilket motsvarar 7 % av deras totala arbetsföra befolkning. Tack vare nya metoder är det första gången som dessa beräkningar har kunnat utföras.
  • Ökande omgivningstemperaturer utsätter sårbara grupper av befolkningen för ökade risker över hela världen. Europa och östra Medelhavsregionen är särskilt i farozonen, framför allt på grund av den åldrande befolkningen som bor i städer, då 42 % och 43 % av befolkningen över 65 års ålder är sårbara för värmeexponering. Det är en markant högre siffra än i Afrika (38 %) och i Sydostasien (34 %).
  • Värme förvärrar luftföroreningarna i städerna markant. 97 % av städerna i låg- och medelinkomstländer möter inte Världshälsoorganisationens riktlinjer för god luftkvalitet.
  • Värmestress, en tidig och allvarlig effekt av klimatförändringarna, är vanligt förekommande och hälsosystem är dåligt rustade för att hantera problemet. 
  • Ökande temperaturer och onormal värme för årstiden är en bakomliggande orsak till att spridningen av kolera och denguefeber ökar i många endemiska områden. 
  • Medeltemperaturökningen som människor utsätts för är mer än dubbelt så hög som den globala genomsnittsförändringen, med temperaturer som ökar med 0,8°C jämfört med 0,3°C.

Kommentarer och ytterligare information från internationellt pressmeddelande:
Professor Hugh Montgomery, ledningsgruppen för The Lancet Countdown on Health and Climate Change och föreståndare för the Institute for Human Health and Performance, vid University College London ser stora risker med utvecklingen.

Exponeringen och sårbarheten för extrem värme är oacceptabelt hög och den ökar stadigt för personer runtom i världen. Värmestress slår hårt – särskilt mot den äldre stadsbefolkningen, och för dem med hälsoproblem såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes eller kronisk njursjukdom. Att arbeta utomhus i höga temperaturer, särskilt inom jordbruket, är förenat med livsfara. Områden som norra England, Kalifornien i USA och Australien har drabbats av vilda skogsbränder som resulterar i att människor mister livet, måste överge sina hem och riskerar att drabbas av andningssvårigheter efter att de andats in skadlig rök, säger han.

I rapporten, där man har tittat på 41 separata indikatorer över en rad olika teman, kan forskarna visa att brådskande åtgärder nu krävs för att skydda människor från klimatförändringens effekter. Det gäller i synnerhet striktare arbetsmiljölagar som skyddar arbetare mot extrem värme. Därutöver behöver våra sjukhus och hälso- och sjukvårdssystem vara bättre rustade för att hantera extrem värme.

Kris Ebi, professor i global hälsa samt miljö och arbetsmiljövetenskap vid University of Washington föreslår åtgärder.

Ökad dödlighet till följd av extrema värmeböljor är inget som ”kanske” kommer att drabba oss, utan det drabbar oss nu och kommer att fortsätta göra det så länge de globala temperaturerna fortsätter att öka. Det finns tydliga bevis för att samhällen inte är förberedda på ökningen av frekvensen, intensiteten och längden på värmeböljor. Åtgärder kopplade till investeringar krävs just nu. Det kan röra sig om att installera tidiga varningssystem för värmeböljor, att kartlägga riskgrupper i befolkningen och tillhandahålla lösningar som gör samhället mer motståndskraftigt mot det varma vädret, säger hon.

2018 har varit ett rekordvarmt år i många delar av världen och the World Weather Attribution Study for Northern Europe visade att det var dubbelt så sannolikt att sommarens värmebölja orsakades av människornas påverkan på planeten.

Eftersom klimatförändringar förväntas påverka folkhälsoinfrastrukturen allvarligt i 51 % av de städer som studerades i rapporten, är det tydligt att vi måste säkerställa att hälso- och sjukvårdssystem, sjukhus och vårdinrättningar kan hantera extrema värmeböljor. I 65 % av städerna har riskbedömningar baserat på klimatförändringar redan utförts eller påbörjats, men investeringarna i klimatanpassningar i hälsosyfte beräknas uppgå till endast 4,8 % av alla anpassningar som investeras i (motsvarande 11,68 miljarder brittiska pund eller 135,5 miljarder kronor). Detta är fullkomligt otillräckligt, varnar forskarna i rapporten.

Enligt Anthony Costello, professor, barnläkare, i ledningsgruppen för Lancet Countdown och tidigare i chefsställning vid Världshälsoorganisationen måste vi vidta åtgärder snarast.

Världen måste fortfarande på ett effektivt sätt sänka sina utsläpp. Hastigheten på klimatförändringarna hotar våra, och våra barns liv. Om vi fortsätter på utstakad väg kommer vi att förbruka den koldioxidbudget som krävs för att hålla den globala uppvärmningen under två grader redan innan 2032. Hälsoeffekterna som följd av klimatförändringar som överskrider dessa nivåer hotar att slå ut vår sjukvård och akutsjukvård fullkomligt.

Rapporten är också först med att visa att dödsfall till följd av luftföroreningar går att koppla till en specifik källa, och där svarar kol för 16 % av dödsfallen globalt. En ny indikator som kartlägger extrem nederbörd pekar ut Sydamerika och Sydostasien som de regioner som är mest utsatta för översvämningar och torka. När det gäller livsmedelsförsörjning så visar rapporten att 30 länder har upplevt en nedåtgående trend i skördars avkastning, vilket innebär att en uppåtgående trend under det senaste decenniet globalt nu gör en helomvändning. Jordbrukets avkastningsmöjligheter beräknas sjunka i alla regioner till följd av att extrema väderleksförhållanden blir allt vanligare och allt mer extrema.

Världen
Örebronyheter

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in