Home   >   Senaste nyheter   >   ​HBTQI-aktivister i forna Sovjet utsatta för diskriminering och marginalisering

​HBTQI-aktivister i forna Sovjet utsatta för diskriminering och marginalisering

By on 29 december, 2017
Polisen sätter stopp för Pride i Moskva 2012. © Amnesty International

Diskriminering, homofobi och Rysslands “korståg” mot icke traditionella sexuella relationer och identiteter har bidragit till en oroande ökning i delar av det forna Sovjetunionen av fientlighet mot människorättsgrupper som arbetar för HBTQI-personers rättigheter, det konstaterar Amnesty International i en ny rapport.

Rapporten “Less equal: LGBTI human rights defenders in Armenia, Belarus, Kazakhstan, and Kyrgyzstan” undersöker den alltmer diskriminerande miljö som grupper som arbetar för HBTQI-rättigheter mött de senaste åren i fyra före detta republiker i Sovjetunionen. I alla fyra länderna har attityderna hårdnat mot HBTQI-personer, delvis på grund av Moskvas agerande och repressiva retorik.

– HBTQI-aktivister har sedan länge utsatts för diskriminering, också inom människorättsvärlden. Nu syns det hur stor roll Ryssland och rysk media har spelat för att ytterligare förvärra situationen för HBTQI-grupper i regionen. Ryska politikers och rysk medias totala angrepp på HBTQI-rättigheter har uppmuntrat andra regeringar i regionen att bedriva en liknande repressiv politik och har förvärrat den negativa attityd som finns hos allmänheten i de här länderna, också bland “vanliga” människorättsgrupper, säger Denis Krivosheev, Amnesty Internationals biträdande chef för Europa och Centralasien. Tesen som Ryssland driver, att HBTQI-rättigheter är “västerländska värderingar” som på något sätt utgör ett hot mot den nationella säkerheten, får också fäste på andra ställen. Det skapas ett klimat av okunnighet och hat som närs av nationella regeringar och som till och med infekterar människorättsgrupper i regionen.

Attacker på HBTQI-rättigheter
Regeringarna i Armenien, Vitryssland, Kirgizistan och Kazakstan – som är Rysslands närmaste partners i regionen – har alla ägnat sig åt att slå ner på HBTQI-rättigheter de senaste åren. Alla fyra länderna har försökt införa homofobiska “propagandalagar”, liknande den lag som finns i Ryssland sedan 2013. Hittills har bara Vitryssland gjort detta genom att 2016 anta en variant av den ryska lagen.

Majoriteten av alla dem som Amnesty har intervjuat i de fyra länderna önskade vara anonyma på grund av säkerhetsskäl eller andra möjliga konsekvenser.

Armenien och Kirgizistan har ändrat i sina konstitutioner för att explicit kunna hindra samkönade äktenskap, detta skedde 2015 och 2016 i respektive land.

HBTQI-grupper i de fyra länderna har mött många repressiva åtgärder från respektive regering för att deras röster ska tystas. Med få undantag är Pridedemonstrationer genomgående förbjudna eller blir till måltavlor för attacker från homofoba grupper och där polisen inte förhindrar eller utreder hatbrott.

Mötesfriheten är begränsad för HBTQI-aktivister och även om det finns ett litet antal NGOs (icke statliga organisationer) som arbetar för HBTQI-personers rättigheter i Armeninen och Kirgizistan, saknas sådana organisationer i Vitryssland och Kazakstan. I de länderna finns bara ett fåtal aktivister och informella grupper.

Marginaliserade bland människorättsgrupper
På grund av diskriminering har HBTQI-människorättsförsvarare och aktivister kommit att känna sig “mindre jämlika” inom den egna gruppen av människorättsförsvarare, vilka domineras av “konventionella” människorättsförsvarargrupper som inte i första hand arbetar med HBTQI-frågor.

– HBTQI-aktivister har inte bara det sociala stigmat av att vara marginaliserade och uteslutna ur samhället, de blir också behandlade som andra klassens människorättsförsvarare inom den egna gruppen som arbetar med mänskliga rättigheter, säger Denis Krivosheev.

Aktivister i Kirgizistan berättade för Amnesty att “ingen vill bli associerad med oss”. Efter en homofobisk attack på ett HBTQI-event i maj 2015 var det bara en framträdande människorättsorganisation i Kirgizistan som fördömde attacken.

För HBTQI-grupper i varje land är bristen på stöd från de bredare människorättsgrupperna den största källan till frustration och demoralisering.

Mikayel Danielyan, den före detta chefen för Helsinki Association i Armenien som avled i en hjärtattack i augusti 2016, var en av de tidigaste förespråkarna av HBTQI-rättigheter i landet. Före sin död påminde han om att några parlamentariker och andra människorättsförsvarare vägrade att sitta vid samma bord som han gjorde under publika arrangemang.

– Statliga myndigheter i Armenien, Vitryssland, Kirgizistan och Kazakstan måste säkerställa att HBTQI-grupper kan utföra sitt arbete i säkerhet och utan att utsättas för diskriminering. Amnesty uppmanar alla människorättsgrupper i regionen att arbeta tillsammans med grupper som arbetar för HBTQI-rättigheter, förenade av principen om de mänskliga rättigheternas universalitet, säger Denis Krivosheev.

Världen
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login