- Ellen och Othilia genomförde MFS om människohandel i Thailand
- Ramstarkt försvar gav Örebro SK vinsten
- Örebro kommun anvisar mark till Kriminalvården
- Långvarig kyla ger fler vattenläckor
- Flest felparkerare finns i Örebro
- Så blev Strålande jul 2025
- Svansjön på Örebro Konserthus
- SOS Alarms 112-pris går till blåljusaktörer i Örebro
- Karlskoga Business Week 2026 en vecka som sätter näringslivet i fokus
- Folkhögskolornas kök bäst i klassen
58 meter upp med Toni Holgersson och Dan Fägerquist
Bild: Kulturaktiebolaget
Dubbelkonsert med två av Sveriges finaste vissångare. Toni Holgersson har berört i mer än trettio år med sin omisskännliga röst och melankoliska, romantiska och drömska sånger. Dan Fägerquist har tidigare gett ut två album med den ryska vissångaren Vladimir Vysotskijs texter men sjunger nu äntligen sina egna sånger. I vår slår de följe en bit på vägen.
Toni Holgersson och Dan Fägerqusit kommer till Örebro för ett framträdande på 58 meter upp (Svampen), onsdag 2 april 2025!
”I samma ögonblick som oktober dör beger jag mig till Medley i Malmö för att hålla värmen. Stolar står uppradade på golvet och Malmös gemytligaste rockklubb har blivit ännu närmre, nästan som ett vardagsrum. På scenen står Toni Holgersson i all anspråkslöshet. “Det här är en sån kväll då man vill presentera människor man tycker om för varandra” säger han och bjuder upp Dan Fägerquist på scenen. Till dämpat nylonplock och med en magnetiserande närvaro trollbinder Fägerquist hela lokalen. Det går i det närmaste att ta på luften. Tidigare har jag bara hört hans Vysotskij-tolkningar, numera sjunger han sina egna visor. Bildrika och gåtfulla sagor, lika introspektivt grubblande som finurligt pillemariska. Om drakar, sensuella svalor och nakna kejsare. Om den nioåriga flickan som tappat bort sig på perrongen och om den fyraårige pojken som letar efter en regissör till livets teater. “Om ni förstår hälften av det här förstår ni dubbelt så mycket som jag” säger Dan och fortsätter att berätta om fyrvaktare, eldslukare och nordnorska kulturstipendium. Sökande, målande, dröjande och dubbelbottnat.
När Toni Holgersson kliver på scen tar han med oss på en resa genom decennier och drömmar längs vägen mellan lovande och tragisk. Den lille resandepojken som växte upp bland kåkfarare, cirkusartister och fosterhem, relegerades i sjunde klass, tog sig upp mot månen när åttiotal blev nittiotal och föll ner mot grovsoprum, hisschakt och heroin. “Jag är inte den jag borde vara […] men tack och lov inte heller den jag en gång var” sjunger Toni så det gör ont i hela själen i inledande “Den jag en gång var”. Det manierade tjejtjusarfiltret från nittiotalet har försvunnit och kvar är det nakna, vindpinade, rossliga berättandet. Uppbackat av en vibratodränkt akustisk gitarr i ett svart, svävande vemod.“Ska vi slänga alla piller och se om vi stannar hos varann?” frågar sig Toni i senaste singeln “Så mycket kärlek ska va”. Bland trasiga livsöden och missbruk är värmen, nyfikenheten och drömmarna kvar. Oavsett om han hungrar efter kärlek i “Låt trummorna tala”, sjunger om ensamstående morsor i “Nån att hålla om” sörjer farsan som satt på Hall, alltid var full och dog i cancer i “Hand i hand”. Han berättar innerligt och varmt om hur tvångsstiliserade Eugene som la av med amfetaminet när han träffade schizofrena Reidun genom ett brevinkast. Och om romantiken och det intensivt rogivande som får en att fastna i skiten. När han sjunger om smaken av svindel, räkningen i fickan och desperationen i att inte ha ett öre mer än igår i den socialrealistiska “Efter din himmel” rullar några tårar längs mina kinder.
Och inte är jag den enda som är uppenbart tagen. Trots att Toni sjunger att han är trött som natten blir det extranummer. Och ändå är det inte slut. Till stående ovationer ropar publiken in Toni ännu en gång. Det är inget Toni har förutsett. Han frågar efter önskemål. Någon önskar “Brev från en resandeflicka”, en annan Charlie Engstrand-covern “Gul tamburin”. Till slut blir det “Och så går dessa dagar”. En klar och tydlig avskedssång. Nästan renande. Annars hade det kunnat hålla på hela natten. Inte mig emot. Jag är förvisso överväldigad av den lågmälda intensiteten, de målande berättelserna och de trasiga människoödena. Men det är en överväldigan som det går att andas i. En som bygger på ro, värme och blå andetag. Luften går fortfarande att ta på, noterar jag och försvinner ut i mörkret.”
— Rick Titrö, HYMN 2024.11.02
Kultur | Örebro
Örebronyheter
Källa: Kulturaktiebolaget
Related Posts
Latest News
-
Stigande frånvaro för både sjukdom och VAB i början av ”vabruari”
Året har inletts med brant stigande sjuktal, förkylningar och VAB...
- Posted februari 14, 2026
- 0
-
The Hunger Project fyller 49 år och går in i ett avgörande år
Idag 14 februari firar The Hunger Project 49 år. I...
- Posted februari 14, 2026
- 0
-
Nattens händelser från polisen
Nedan följer ett urval av de ärenden som polisen har...
- Posted februari 14, 2026
- 0
-
Hit reser svenskarna under sportlovet i år
Snart reser tusentals svenska sportlovsfirare mot varmare breddgrader. Enligt bokningsstatistik...
- Posted februari 14, 2026
- 0
-
Krismöte om arbetsmiljön i sjukvården
Tisdag den 17 februari samlar sjukvårdsministern representanter, för hälso- och...
- Posted februari 14, 2026
- 0
-
Sverige bidrar med 100 miljoner dollar till amerikanskt initiativ
Sverige bidrar med 100 miljoner dollar till det amerikanska initiativet...
- Posted februari 14, 2026
- 0
-
Ellen och Othilia genomförde MFS om människohandel i Thailand
Örebrostudenterna Ellen Mårdsjö och Othilia Vinblad von Walter reste till...
- Posted februari 13, 2026
- 0






You must be logged in to post a comment Login