Home   >   Örebro   >   63 procent av kommunpolitikerna i Örebro tycker att samverkan med civilsamhället fungerar bra

63 procent av kommunpolitikerna i Örebro tycker att samverkan med civilsamhället fungerar bra

By on 13 september, 2026
Foto: Anders Olofsson

63 procent av kommunpolitikerna i Örebro bedömer att kommunens samverkan med civilsamhället fungerar mycket bra eller ganska bra. Det är strax över rikssnittet, som ligger på 61 procent. Störst är efterfrågan på mer samarbete inom det förebyggande sociala arbetet.

Medan idéburet offentligt partnerskap (IOP) är den samarbetsform som flest vill stärka, resultaten kommer från en ny Demoskopundersökning som gjorts på uppdrag av Fremia.

I Örebro svarar 63 procent av kommunpolitikerna att samverkan fungerar mycket bra eller ganska bra. Ungefär var femte bedömer att den fungerar varken bra eller dåligt, medan 16 procent anser att den fungerar ganska eller mycket dåligt. Det visar årets upplaga av Fremias undersökning Kommunpolitikerna om civilsamhället.

— Kommunerna behöver möta växande behov, men resurserna är begränsade. Civilsamhället har kunskap, förtroende och relationer som kommunen kan dra större nytta av. Genom tydliga prioriteringar och långsiktiga samarbeten kan Örebro nå fler människor tidigare och få större effekt av sina insatser, säger Patrik Schröder, intressepolitisk chef på Fremia.

Det förebyggande sociala arbetet prioriteras

Det förebyggande sociala arbetet ligger högst och prioriteras av sex av tio av kommunpolitikerna i Örebro, därefter följer psykisk hälsa och fritid.

— Den nya socialtjänstlagen ställer högre krav på förebyggande arbete. För att Örebro ska kunna leva upp till kraven behöver kommunen samarbeta med de idéburna verksamheter som redan möter människor tidigt och har deras förtroende, säger Emma Kristensson Bennwik, samhällspolitiskt ansvarig hos Fremia.

Långsiktiga former efterfrågas

Bland kommunpolitikerna i Örebro är idéburet offentligt partnerskap (IOP) den samarbetsform som flest vill stärka, följt av fleråriga avtal och upphandlingar – reserverade för idéburna aktörer. 37 procent av kommunpolitikerna i Örebro uppger också att den nya socialtjänstlagen har lett till ett ökat samarbete med civilsamhället.

— Kortsiktiga projekt räcker inte när kommunen ska förebygga social utsatthet, stärka beredskapen eller få fler människor i arbete. Örebro behöver samarbetsformer som gör det möjligt att planera, följa upp och utveckla insatser över tid. Då kan idéburna aktörer bidra långsiktigt och kommunen får stabilare resultat, säger Emma Kristensson Bennwik.

Hindren går att påverka lokalt

Kommunpolitikerna i Örebro pekar ut oklara ansvarsfördelningar som det största hindret mot kommunens samverkan med civilsamhället, därefter följer politiska prioriteringar och avsaknad av strategi.

— Det är lovande att kommunpolitikerna i Örebro framför allt pekar på hinder som kommunen själv kan påverka. Nu förväntar vi oss tydligare prioriteringar och konkreta åtgärder, så att samverkan har stärkts när vi gör nästa års undersökning, säger Patrik Schröder.

Örebro i undersökningen

  • 63 procent bedömer att samverkan fungerar mycket eller ganska bra.
  • 58 procent prioriterar det förebyggande sociala arbetet.
  • 89 procent vill stärka idéburet offentligt partnerskap (IOP).
  • 37 procent uppger ökad samverkan efter den nya socialtjänstlagen.
  • 42 procent pekar ut oklara ansvarsfördelningar som ett hinder mot samverkan.

Örebro
Örebronyheter

Källa: Fremia
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Demoskop på uppdrag av Fremia. Den bygger på en webbenkät till politiker i samtliga kommunfullmäktige. Totalt genomfördes 4 010 intervjuer den 31 mars till 3 maj 2026.

« Tillbaka till startsidan

You must be logged in to post a comment Login