83% av svenskarna skulle rösta om EU-valet

• 71 % av EU-medborgarna vet vilken inverkan EU har på deras liv
• Medborgarna nöjdast med EU:s stöd till Ukraina (69 %) och att EU står upp för demokratin och rättsstaten (64 %)
• Mer än hälften av de tillfrågade är redan intresserade av nästa års EU-val
• 83% av svenskarna skulle rösta om EU-valet hölls nästa vecka
• Svenskarna vill att EU prioriterar åtgärder mot klimatförändringarna

Ett år före EU-valet har allmänhetens intresse för valet ökat märkbart. Det framgår av en ny Eurobarometer-opinionsundersökning som Kantar Sifo har genomfört på uppdrag av Europaparlamentet.

En klar majoritet av de tillfrågade (56 procent) är intresserade av nästa EU-val, vilket är 6 procentenheter mer jämfört med 2018, ett år före förra EU-valet. 64% av de tillfrågade svenskarna uppger att de är intresserade av nästa års EU-val.

Två av tre (67 procent) uppger att de sannolikt skulle rösta om EU-valet hölls nästa vecka. Den motsvarande andelen bland de tillfrågade svenskarna är 83 procent. En liknande fråga ställdes i april 2018. Då uppgav 58 procent av de tillfrågade EU-medborgarna att de nog skulle rösta, vilket tyder på att väljarna i dag är mer benägna att rösta i EU-valet 2024 än de var ett år före valet 2019.

Europaparlamentets talman Roberta Metsola sa: ”Val gör skillnad. Att rösta är medborgarnas möjlighet att visa vilka frågor som är viktiga för dem. Jag uppmanar alla och särskilt våra ungdomar att gå och rösta. Genom att göra det är ni med och visar vilken väg EU ska gå i framtiden.”

Val är hörnstenen i varje demokrati. Enligt undersökningen anser såväl svenskar som övriga EU-medborgare att demokrati är det viktigaste värdet som Europaparlamentet bör försvara. 52 procent av de tillfrågade svenskarna och 37 procent av de övriga EU-medborgarna uppger att försvaret av demokratin ska prioriteras, följt av skyddet av de mänskliga rättigheterna i EU och i hela världen (28 procent av EU-medborgarna och 46 procent av svenskarna) samt yttrandefriheten och tankefriheten (27 procent av EU-medborgarna och 34 procent av svenskarna).

Enligt undersökningen är 54 procent av de tillfrågade medborgarna nöjda med hur demokratin fungerar i EU. När det gäller olika uttryck för demokratin i EU är medborgarna mest nöjda med fria och rättvisa val (70 procent), yttrandefriheten (70 procent) och respekten för de grundläggande rättigheterna (66 procent). De är mindre nöjda med kampen mot desinformation och korruption.

Två av tre svenskar (67 procent) är nöjda med hur demokratin fungerar i EU, visar undersökningen. Svenskarna är mest nöjda med fria och rättvisa val (81 procent), yttrandefrihet (77 procent), respekt för grundläggande rättigheter (71 procent), samt möjligheter för individer att delta i politiken (71 procent).

Det har gått fyra år sedan senaste EU-valet och medborgarna har förstått EU:s ledarroll under de kriser som har präglat dessa år. En majoritet av de tillfrågade EU-medborgarna vet vilken inverkan EU har. Omkring sju av tio (71 procent) håller med om att EU har en inverkan på deras liv, och bland dem tycker nästan var femte (18 procent) att EU:s insatser har haft mycket stor inverkan. Europaparlamentets roll erkänns också: 62 procent av de tillfrågade uppger att de nyligen har hört talas om Europaparlamentet.

I Sverige uppger 72 procent av de tillfrågade att EU påverkar deras vardag och 75 procent uppger att de nyligen hört Europaparlamentet nämnas.

EU:s stöd till Ukraina

EU-medborgarna uppger att de är allra nöjdast med EU:s stöd till Ukraina: 69 procent av de tillfrågade är nöjda med dessa åtgärder. Störst stöd hittar vi i Nederländerna (90 procent), Sverige (87 procent), Finland (87 procent) och Irland (87 procent). De tillfrågade i Slovakien (45 procent) och Grekland (48 procent) är minst nöjda. Även när det gäller EU:s insatser för att skydda de demokratiska rättigheterna och respekten för rättsstaten är stödet relativt högt (64 procent). Detsamma gäller utrikespolitiken (54 procent).

Ekonomin

De senaste årens kriser har lämnat tydliga spår i ekonomin och i medborgarnas privata ekonomiska situation. Hälften av de tillfrågade (50 procent) ser en nedgång i sin levnadsstandard och tror att detta kommer att fortsätta under nästa år. Den motsvarande andelen i Sverige är 24 procent. 27 procent av svenskarna och 29 procent av övriga EU-medborgare har ännu inte upplevt någon nedgång, men räknar med att det kommer att ske under det kommande året. Detta ökar också förväntningarna på konkreta lösningar: Nästan två av tre (65 procent) är missnöjda med vad det egna landet har gjort för att ta itu med de höjda levnadskostnaderna, och 57 procent är missnöjda med vad EU har gjort för att lindra situationen.

Dessa frågor bör EU prioritera

Mot denna bakgrund vill EU-medborgarna (38 procent) att Europaparlamentet ska prioritera kampen mot fattigdom och social utestängning. Därefter följer folkhälsa (33 procent), insatser mot klimatförändringarna (31 procent) och stöd till ekonomin och skapandet av nya arbetstillfällen (31 procent). 

Enligt svenskarna bör Europaparlamentet prioritera följande frågor

Synen på vad EU bör prioritera skiljer sig mellan svenskar och övriga EU-medborgare. 58 procent av de tillfrågade svenskarna vill att Europaparlamentet prioriterar åtgärder mot klimatförändringarna, följt av 46 procent som anser att demokrati och rättsstatens principer är viktigast, följt av 39 procent som uppger att kampen mot terrorism och organiserad brottslighet bör prioriteras.