890 döda varje år till följd av narkotika- och läkemedelsförgiftning

Av på 26 juni, 2022

Socialstyrelsen har kommit ut med ny dödsorsaksstatistik. Den visar att under åren 2012 – 2020 har i genomsnitt 890 personer årligen avlidit till följd av läkemedels – och narkotikaförgiftningar. Den stora läkemedelsförskrivningen är utan tvekan ett folkhälsoproblem.

Av dödsfallen var närmare hälften olycksfallsförgiftningar och drygt en fjärdedel suicid. Bland olycksfallsförgiftningarna var opioider vanligast medan ångestdämpande och lugnande medel dominerade bland suiciddödsfallen. Det är stor skillnad på vilka substanser som bidragit till dödsfallen beroende på om det handlar om olycksfallsförgiftning eller suicid. Bland olycksfallsförgiftningar (överdoser) var olika typer av opioider vanligt förekommande. Under perioden 2012–2020 var heroin vanligast, följt av buprenorfin och metadon

Sömn- och lugnande medel vanligt över hela linjen

Alprazolam (Xanor) är den vanligast förekommande substansen bland olycksfallsförgiftningar. Bland förgiftningsdödsfall registrerade som suicid dominerar sömn- och lugnande medel. De enskilt vanligaste substanserna kopplade till suicid var zopiklon (Imovan, Stilnoct) följt av propiomazin (Propavan) och opioiden oxikodon. Dessutom påträffas ett antal icke psykoaktiva substanser som exempelvis paracetamol och insulin i denna kategori.

De dödsfall som klassificerats som skadehändelser med oklar avsikt domineras också av sömn- och lugnade medel. Många förgiftningar inkluderar både narkotikaklassade läkemedel och narkotika utan medicinsk användning. Till detta kommer ett antal substanser som inte är narkotikaklassade men som bidragit till förgiftningen.

Många har haft kontakt med psykiatrin

Den övergripande bilden är att en mycket stor andel av de som avlidit i dödsfall klassificerade som läkemedels- eller narkotikaförgiftningar har haft kontakt med psykiatrin, vilket syns i form av psykiatriska diagnoser.

Missbruksdiagnoser var mycket vanliga bland dödsfallen som antingen klassificerades som olycksfallsförgiftningar eller där avsikten inte kunnat fastställas. Dessa diagnoser var mindre vanliga bland suiciddödsfallen.

Tidigare smärtdiagnoser var genomgående vanligare bland kvinnor med den högsta nivån bland dödsfall med oklar avsikt. Det troliga är att dessa smärtpatienter haft opioider utskrivna av vården som de sedan inte kunnat sluta med på grund av beroendeutveckling.

Slutsatser

Den svenska sjukvården karaktäriseras av hög personalomsättning, dålig kontinuitet, stor brist på samtalsterapi och en hög nivå av förskrivning av psykoaktiva och beroendeskapande ämnen utan vidare uppföljning. Som en följd av detta blir resultatet att människor som mår psykiskt dåligt och söker psykiatrin inte får hjälp för sitt ursprungliga problem och dessutom fastnar i olika beroendetillstånd. Det nuvarande sjukvårdssystemet skapar ohälsa i stället för att lindra eller mildra den. Det är hög tid för förändring.

Hälsa | Sverige
Örebronyheter

Källa: Equal

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in