Allt fler äldre ska försörjas – men Örebro har länets mest stabila åldersstruktur

Av på 1 december, 2021
Arkivbild

Det bor allt fler personer i pensionsålder per invånare i arbetsför ålder i Sverige och Örebro län, visar ny statistik från statistikmyndigheten SCB. Men i Örebro kommun är utvecklingen långsammare än i andra kommuner i länet.

Försörjningskvoten från äldre är ett mått som visar hur många personer i pensionsålder det finns i förhållande till befolkningen arbetsför ålder. I Örebro kommun bor det 28 403 personer som är minst 65 år, och 91 007 personer i åldern 20–64 år. Det motsvarar 31 personer i pensionsålder per 100 personer i arbetsför ålder – vilket innebär att kommunens försörjningskvot från äldre är just 31. År 2000 var motsvarande siffra 28.

Försörjningskvoten från äldre har alltså stigit något i Örebro. När försörjningskvoten stiger betyder det att färre personer ska finansiera välfärden för fler. Kommunen följer därmed utvecklingen i riket. Sedan millennieskiftet har vi blivit färre personer i arbetsför ålder i relation till antalet äldre i Sverige, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

I Örebro län har försörjningskvoten från äldre stigit i samtliga kommuner under 2000-talet. Störst är ökningen i Askersund.

Förändringen ser olika ut i olika delar av landet. Det finns enstaka kommuner som fått fler invånare i arbetsför ålder (och med det en lägre försörjningskvot), men i de flesta kommuner har försörjningskvoten från äldre stigit. Allra mest i småstäder och landsbygdskommuner.

I vissa kommuner är förändringarna dramatiska. I till exempel Borgholms kommun på Öland har försörjningskvoten från äldre nästan fördubblats på 20 år.

– På en del håll drivs utvecklingen av stor inflyttning av äldre som nyligen gått i pension eller håller på att avsluta sitt yrkesverksamma liv. Andra kommuner får en ökad obalans när unga vuxna flyttar ut, säger Lena Lundkvist.

Regionala mönster

Örebro kommuns försörjningskvot från äldre ligger under hela Sveriges kvot (31 i kommunen jämfört med 36 i riket). Kvoten för Örebro län ligger på 39.

– Örebro är därmed den kommun i Örebro län som har länets lägsta försörjningskvot från äldre, säger Lena Lundkvist.

Bland kommunerna som har högst försörjningskvot återfinns å ena sidan kommuner med en med en åldrande befolkning utan större inflyttning och barnafödande (till exempel Överkalix och Övertorneå), å andra sidan välbärgade områden som Österlen och Båstad.

Försörjningskvot för kommunerna i Örebro län

Kommun Antal invånare 20–64 år Antal invånare, 65+ år Försörjnings- kvot Förändring sedan år 2000
Askersund 5 809 3 311 57 +21
Degerfors 4 964 2 693 54 +18
Hallsberg 8 522 3 626 43 +9
Hällefors 3 473 1 979 57 +13
Karlskoga 16 193 7 539 47 +9
Kumla 11 749 4 391 37 +9
Laxå 2 881 1 612 56 +17
Lekeberg 4 448 1 764 40 +9
Lindesberg 12 425 5 930 48 +12
Ljusnarsberg 2 382 1 470 62 +17
Nora 5 378 2 911 54 +20
Örebro 91 007 28 403 31 +3
Siffrorna avser år 2020

Demografisk försörjningskvot från äldre

  • Ett mått som visar antalet personer som är 65 år och äldre per person i åldern 20–64 år.
  • Måttet är rent demografiskt och tar bara hänsyn till antalet personer i olika åldrar. Antalet personer som i praktiken arbetar ingår inte i beräkningen.
  • Om det bor 35 personer i åldern 65 år och äldre per 100 personer i åldern 20–64 är den demografiska försörjningskvoten från äldre 35.
  • Måttet redovisar förhållandet i antal och ska inte förväxlas med andelar/procent. Exempel: Om den demografiska försörjningskvoten är 35 handlar det om 135 personer, varav 35 är i pensionsålder. Om den demografiska försörjningskvoten är 47 handlar det om 147 personer, varav 47 är i pensionsålder.

Ekonomi | Örebro/Örebro län
Örebronyheter

Källa SCB

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in