Home   >   Senaste nyheter   >   Alltför många tonårsföräldrar är oförsiktiga med mediciner i hemmet

Alltför många tonårsföräldrar är oförsiktiga med mediciner i hemmet

By on 2 februari, 2025
Giftinformationscentralen går i veckan ut med en kampanj riktad till tonårsföräldrar för att sprida kunskap om att man behöver låsa in sina mediciner även för de äldre barnen.

Genrebild

Bara en av tio tonårsföräldrar förvarar hemmets mediciner inlåsta, att vanliga receptfria mediciner kan användas i självskadehandlingar känner bara varannan tonårsförälder till. Det visar en ny Novus-undersökning som Läkemedelsverket låtit göra.

Även receptfria mediciner som vanliga huvudvärkstabletter kan orsaka förgiftning. Faktum är att paracetamol är det överlägset mest förekommande läkemedlet, vid självdestruktiva handlingar och förgiftningstillbud bland unga människor. Även andra receptfria och receptbelagda läkemedel finns med bland de vanligaste medlen som unga tar i självskadesyfte.

— Vår undersökning visar att bara en av tio tonårsföräldrar förvarar hemmets mediciner inlåsta. Det beror antagligen på att det finns en okunskap om att även vanliga receptfria mediciner kan användas vid självskadehandlingar. Varje år får vi i snitt 6500 samtal om unga som skadat sig själva med mediciner. I de allra flesta fallen handlar det om läkemedel som funnits i hemmet. Har man otur kan det gå riktigt illa, säger Shahabeh Shokrolahi på Giftinformationscentralen.

Giftinformationscentralen går i veckan ut med en kampanj riktad till tonårsföräldrar, för att sprida kunskap om att man behöver låsa in sina mediciner även för de äldre barnen. Kampanjen går under parollen ”Tonårssäkra ditt hem”.

— Som förälder känner de flesta ett stort ansvar för att barnsäkra hemmet när barnen är små, med skydd mot vassa bordshörn, trappgrindar och låsspärrar på lådor eller skåpdörrar. Men när ditt barn blir tonåring kan du behöva säkra hemmet mot nya risker. En sådan risk är hemmets mediciner. Se till att din tonåring inte kan få tag på en stor mängd medicin vid fel tillfälle, säger Shahabeh Shokrolahi. 

Kampanjen riktar sig till tonårsföräldrar, och kommer att synas på sociala medier samt genom Google-annonser och annonser i dagspress. 

— Det här är ett tungt och svårt ämne att lyfta. Suicidförsök är inte alltid kopplat till tidigare psykisk ohälsa och det kan ske snabbt utan förvarning i en akut krissituation. Därför är det så viktigt att sprida kunskap för att bidra till att kunna förhindra denna typ av händelser, avslutar Shahabeh Shokrolahi. 

Några råd på vägen

  1. Ansvara för barnens mediciner
    En vuxen bör dela ut och ha uppsikt över alla mediciner till familjens barn och ungdomar. Håll också ordning på antalet tabletter i de olika förpackningarna, även för receptfria läkemedel som till exempel smärtstillande, allergitabletter, vitaminer och kosttillskott.
  2. Förvara rätt
    Låt inte läkemedel ligga framme där barn eller ungdomar lätt kan komma åt dem. Förvara alla mediciner i ett medicinskåp eller inlåsta på annat sätt.
  3. Rensa skåpet
    Lämna in alla mediciner som passerat utgångsdatum, eller som inte längre behövs, till ett apotek.
  4. Prata med omgivningen
    Om du har ett barn med självskadebeteende, informera gärna föräldrar till ditt barns kompisar samt mor- och farföräldrar eller andra närstående om hur mediciner bör förvaras. Hjälp dem vid behov att låsa in sina mediciner.
  5. Begränsa åtkomsten
    Be den förskrivande läkaren att skriva på receptet att endast vårdnadshavare får hämta ut medicinen alternativt begränsa hur ofta medicinen kan hämtas ut genom att ange ett så kallat expeditionsintervall.  

Kontakta Giftinformationscentralen om man misstänker överdosering

Om man misstänker att någon har tagit för mycket medicin är det viktigt att agera snabbt och rätt, ring omedelbart Giftinformationscentralen för råd. Om det är akut, ring 112 och begär att bli kopplad till Giftinformationscentralen. Om det är mindre bråttom når man Giftinformationscentralen på 010-456 67 00.

Om man är orolig för att sitt barn har visat tecken på självskadebeteende eller uttryckt känslor av hopplöshet eller depressions ska du omedelbart söka hjälp för ditt barn hos en barn- och ungdomspsykiater eller annan vårdpersonal för en akut utvärdering.

Har man en ungdom hemma som mår psykiskt dåligt?

Exempel på telefonjourer:

  • Sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177
  • Bris – Barnens rätt i samhället på telefon 116 111
  • Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80
  • Jourhavande präst, nås via 112
  • Mind Självmordslinjen chatt via mind.se eller på telefon 90101
  • Riksförbundet SPES telefonjour på telefon 020-18 18 00

Hälsa
Örebronyheter

Källa: Läkemedelsverket
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Läkemedelsverket. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, vilket garanterar representativa resultat. Under perioden 20 november till 2 december 2024 gjordes 1 046 intervjuer med föräldrar till barn i åldrarna 13–19 år. 

You must be logged in to post a comment Login