Allvarligt att hundratusentals brottsutsatta går miste om stöd

Av på 26 juni, 2021

Riksrevisionen har nu publicerat sin granskningsrapport Effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (RIR 2021:20). Brottsofferjouren Sverige (BOJ) och enskilda brottsofferstödjare i lokala brottsofferjourer har under loppet av utredningen deltagit i intervjuer och lämnat synpunkter till revisionsledarna.

Rapporten visar att det finns brister i hur polisen arbetar med att ge information till brottsutsatta, både inledningsvis vid anmälningstillfället, men även att det saknas effektiva lösningar för ge brottsutsatta löpande information om vad som hänt i det egna ärendet och att tydligt förklara exempelvis varför en förundersökning läggs ner. Riksrevisionen påpekar att bristerna gör att brottsutsatta inte får den information de har rätt till och att det också riskerar att bli stora skillnader beroende på var i landet den brottsutsatta bor.

BOJ finns över hela landet och kan bekräfta bilden av att arbetet med information och kontaktförmedling ser olika ut och ger olika resultat, vilket förstås är oacceptabelt ur den brottsutsattes perspektiv. En av de viktigaste grundläggande principerna i svensk rätt är rätten till likabehandling – den bör också stå i centrum när det gäller rätten till information och stöd efter att ha varit med om eller bevittnat brott.

Polisen ska enligt Förundersökningskungörelsen 13a§ ge den som utsatts för brott information om rätten till stöd och har sedan lång tid inbyggt i sitt ärendehanteringssystem frågan om personen vill ha kontakt med brottsofferjour eller annan stödorganisation. Riksrevisionens granskning visar att frågan om förmedling till stöd, trots att den är obligatorisk i systemet, bara ställs i 58 procent av fallen. I Sverige anmäls årligen över 1 miljon brott – det handlar alltså om hundratusentals brottsutsatta varje år som inte fått information eller erbjudande om stöd.

BOJ har i årliga analyser kunnat följa hur andelen personer polisen förmedlat vidare till stöd nästan halverats sedan 2012. Mot bakgrund av resultatet av Riksrevisionens granskning är en stor del av den troliga förklaringen inte att fler och fler brottsutsatta tackar nej till stöd, utan att de aldrig ens fått frågan.

Enligt EU:s brottsofferdirektiv har alla som utsatts för brott rätt att få information om möjlighet till stöd och erbjudande om förmedling till stöd. Sverige har alltså ett ansvar att erbjuda stöd till alla brottsoffer i enlighet med deras behov. Civilsamhällets stödorganisationer står redo att ge stöd och information genom hela rättsprocessen för den som önskar. Men om polisen brister i information och inte ens ställer frågan till de som anmäler brott så riskerar många brottsoffer och vittnen att gå miste om stöd.

Riksrevisionen tydliggör att polisen sedan lång tid har en hög ambitionsnivå när det gäller information och hjälp till brottsutsatta. Utmaningen som identifierats är inte att polisen saknar brottsofferperspektiv, utan bristerna ligger snarare i praktiskt genomförande, uppföljning, utmaningar med att utbilda personal och förstås hög arbetsbelastning och tidsbrist.

Brottsofferjouren och andra stödorganisationer kan avlasta polisen i deras arbete genom att målsäganden vänder sig till oss inte bara för medmänskligt stöd och bearbetning av händelsen: vi ger också svar på frågor om hur förundersökning och rättegång går till, brottsoffer och vittnens rättigheter och hur man söker ersättning. Om alla brottsoffer, anhöriga och vittnen vid anmälan får frågan om de vill ha kontakt med stödorganisation och därefter skyndsamt förmedlas vidare gynnar det både målsäganden personligen och rättsprocessen i stort.

Sverige har förbundit sig att uppfylla EU-direktivets krav på bemötande, information och stöd till brottsoffer, anhöriga och vittnen. Det gör vi bäst genom samverkan mellan berörda myndigheter och civilsamhällets brottsofferstödjande organisationer.

Regionalt
Örebronyheter

Källa: Brottsofferjouren

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in