Amnesty välkomnar en samtyckeslagstifning

By on 26 december, 2017

Amnesty International välkomnar regeringens förslag om en ny sexualbrottslagstiftning, som i veckan lämnats in till Lagrådet. Förslaget innebär bland annat att en samtyckesbaserad reglering införs för brotten våldtäkt och sexuellt övergrepp.

– Med en samtyckesreglering blir det tydligt att lagen är till för att skydda varje individs rätt till integritet och sexuellt självbestämmande. Dessa rättigheter handlar om så mycket mer än att inte tvingas till sex genom våld, hot eller utnyttjande. Var och en har rätt att fritt bestämma över den egna kroppen och sexualiteten – beslut som alltid måste respekteras av andra, säger Katarina Bergehed, Amnestys sakkunniga på kvinnors rättigheter.

I linje med folkrätten
Sverige är inte det första landet som antar en samtyckeslag. I Europa har Belgien, Cypern, Irland, Luxemburg, Storbritannien och Tyskland någon typ av samtyckesbaserad definition av våldtäkt i sin lagstiftning.

Att överge tvångskonstruktionen till förmån för samtyckeslagstiftning är helt i linje med utvecklingen inom folkrätten. År 2014 ratificerade Sverige Europarådets konvention mot våld mot kvinnor, också kallad Istanbulkonventionen. Den definierar sexuellt våld inklusive våldtäkt som “non-consensual acts of a sexual nature”. Samtycke ska avges frivilligt som ett resultat av personens fria vilja och i sammanhanget ska en bedömning av de kringgärdade omständigheterna göras.

Flera av de FN-kommittéer som granskar staternas efterlevnad av konventioner om mänskliga rättigheter har under senare år uppmanat flera stater att ändra sin strafflag och definitionen av våldtäkt så att avsaknad av samtycke utgör det centrala rekvisitet istället för våld/tvång. Det gäller framförallt kommitten kopplad till kvinnokonventionen, CEDAW, som bland annat rekommenderat Estland, Finland, Kroatien, Litauen, Portugal, Rumänien, Ungern, Tjeckien, Norge och Sverige att införa samtyckeslagstiftning. 

Genom de rekommendationer som CEDAW-kommittén riktat till ett antal stater framgår att definitionen av våldtäkt i sig kan utgöra ett hinder för kvinnans/individens fulla åtnjutande av sina mänskliga rättigheter.

I den svenska debatten har den nya lagstiftningen ifrågasatts utifrån argumentet att den sannolikt inte kommer leda till fler åtal och fällande domar för våldtäkt. Farhågor har rests om att samtyckeslagen kan medföra att bevisbördan förskjuts och beviskraven i våldtäktsärenden urholkas. Att en viss förklaringsbörda läggs på den misstänkte gärningsmannen är förenligt med oskyldighetspresumtionen, vilket också har uttryckts av FNs CEDAW- kommitté. Av stor vikt är dock att åklagaren fortsatt har den fulla bevisbördan och att man inte gör avkall på rätten till en rättvis rättegång för den tilltalade, något som även framhålls i den utredning på vilken regeringen baserar sitt förslag.

– Lagändringen kan inte ensam råda bot på det allvarliga människorättsproblem som våldtäkt och andra sexualbrott utgör i Sverige. Men på sikt påverkas förhoppningsvis normerna kring vad som är ok och inte, menar Katarina Bergehed.

Antalet våldtäkter ökar
Och det behövs. Enligt Brottsförebyggande rådets årliga trygghetsundersökning, NTU, ökar nu andelen personer som uppger att de utsatts för våldtäkt. Utsattheten är särskilt stor bland unga kvinnor. Antalet våldtäkter (försöksbrott och fullbordade våldtäkter) har ökat från 140 000 år 2015 till 190 000 år 2016, enligt NTU. De flesta våldtäkter polisanmäls aldrig, även om det också sker en ökning av antalet anmälda våldtäkter. 

Enligt den preliminära statistiken för första halvåret 2017 ökade antalet våldtäkter med 14 procent jämfört med samma period under föregående år, från 2 999 till 3 430. Den preliminära statistiken visar att 111 åtal väcktes för våldtäkt under första halvåret 2017. Rapporter från BRÅ visar att andelen åtal för sexualbrott som lett till fällande domar tycks ha minskat under de senaste åren.

– Det finns stora brister i polisens utredningsarbete. Från Amnestys sida ser vi att införandet av den nya lagen måste åtföljas av att rättsväsendets hantering av våldtäktsärenden och andra sexualbrott förbättras. Under senare år har ett antal “framgångsfaktorer” identifierats vad gäller polisens arbetssätt och metoder vid utredningen sexualbrott. Nu måste de börja tillämpas också, säger Katarina Bergehed.

En mycket viktig del av förslaget som nu läggs fram är att målsägandebiträde för sexualbrottsoffer alltid ska förordnas – och att det ska ske omedelbart. Målsägandebiträde har sedan länge identifierats som de mest centrala ”framgångsfaktorerna” vad gäller att öka lagföringen för den här typen av brott. Ett kompetent målsägandebiträde som ger ett aktivt stöd kan också lindra påfrestningarna för brottsoffret, förklara varje steg i processen, öka motivationen att delta och fullfölja processen. Även under själva rättegången kan målsägandebiträdet spela en mycket stor – ibland avgörande – roll.

Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login