Anledningarna till att smarta elnät dröjer

By on 4 mars, 2018

Smarta elnät har under det senaste decenniet torgförts som en viktig del i arbetet att minska vår klimatpåverkan och öka energieffektiviseringen. Politiker, energibranschen, it- och bostadsbolag har omfamnat denna idé. Studier visar emellertid att vissa medborgare, de som ska använda det smarta elnätet, sällan inkluderas i utvecklingen i ett tidigt skede. Därmed missas en nyckelgrupp för att visionen ska kunna realiseras. Nu har forskare vid bland annat KTH studerat vad som behövs för att smarta elnät ska kunna förstås och användas i de hushåll de installeras i.

Betydlig större fokus på tekniken än på människan som ska använda den. Begreppsförvirring. En bristfällig balans mellan automation och människors egen möjlighet att styra tekniken. Där har du de tre viktigaste faktorerna till varför det smarta elnätet inte slagit igenom på bred front ännu.

Det berättar Cecilia Katzeff, forskare vid KTH. Hon är docent i ämnet människa-datorinteraktion och den som lett studien. Tillsammans har forskarna bland annat granskat svenska och internationella pilotprojekt samt internationell forskning om användarperspektiv i jakten på förklaringar.

Syftet med det tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Smarta elnät – för vem?” har varit att sammanställa kunskap. Detta för att olika intressenter ska kunna sätta sig in i den samlade forskningen och kunskapen om människors beteende i relation till smarta elnät och införandet av detta i bostäder.

Forskningsarbetet har bestått av en litteraturstudie och intervjuer. Då jag jobbat med två liknande projekt tidigare så kan jag notera att detta arbete kan bekräfta det vi tidigare sett. Ett av problemen för ett effektivt införande av smarta elnät är att man låter tekniken styra. De boende kommer i andra hand. Man vill att lägenhetsinnehavarna ska använda tekniken utan att ta höjd för behov och önskemål, säger Cecilia Katzeff.

Ett annat problem har varit den stora mängden inblandade aktörer. Då man ska kommunicera runt smarta elnät har begreppsförvirring uppstått. Som med den ”aktiva användaren”.

Den aktive användaren har varit lite av ett mantra från branschen. Men vad är egentligen en aktiv användare? Är det någon som är med och lastbalanserar, det vill säga medverkar till att mildra de toppar i elförbrukningen som uppstår på morgonen och kvällen. Är det hushållet som också är med och producerar el. Beroende av vem man frågat så har olika svar uppstått.

När det kommer till förslag, hypoteser och tankar om hur man ska komma tillrätta med problemen så har Cecilia Katzeff flera sådana.

Man behöver vara noggrann när man implementerar smarta elnät så att det finns en gemensam målbild. Vad är det som ska uppnås? Kanske är det inte alltid klokt att bygga in en rad andra tekniker, speciella lås och applikationer för e-hälsa, ”när man ändå håller på”. Detta kan bidra till röriga gränssnitt som användarna blir förvirrade av. Är poängen med flytten till en lägenhet ett bra boende och tekniken strular så blir bilden av smarta elnät grumlig, även om det inte är just den tekniken som krånglar.

Cecilia Katzeff lägger till att hon stött på boende som inte vetat vad olika tekniska lösningar är till för är för något, eller vad de ska användas till.

Ett annat sätt att adressera problemet är köra små pilotprojekt snarare än stora. Och att de boende är på det klara med att de ingår som testare av teknik i det smarta elnätet om det gäller pilotprojekt. Då är det lättare att förstå att tekniken inte är fullfjädrad för att använda i vardagsmiljön än.

Smarta elnät är bland annat en samling tekniker och regelverket på elmarknaden. Dessa avser att på ett kostnadseffektivt sätt underlätta introduktion och nyttjande av förnybar elproduktion. Detta ska sedan leda till minskad energiförbrukning, minskade negativa effekter av energiförbrukningstoppar samt skapar bättre förutsättningar för människor att producera sin egen el.

Regionalt
Örebronyheter

You must be logged in to post a comment Login