Antibiotika tidigt i livet kopplas till ökad risk för allergi

Av på 12 september, 2022
Foto: Mattias Pettersson

Risken att utveckla astma och eksem är högre hos barn som behandlats med antibiotika under sina första 18 levnadsmånader än för barn som inte har fått antibiotika. Det visar en studie från forskningsprojektet Northpop inom Umeå universitet och Region Västerbotten.

– Det här understryker vikten av att antibiotika bara ska förskrivas när det finns indikation på en svår bakteriell infektion. Antibiotika kan i sådana fall rädda liv men ska inte ges annars som allmän gardering, säger professor Christina West, huvudansvarig för astma- och allergiforskningen i Northpop.

Forskarnas teori är att antibiotika kan rubba bakteriesammansättningen i magtarmkanalen, något som i sin tur påverkar immunsystemets utveckling och ökar känsligheten att insjukna i astma och eksem.

I studien ingick drygt 1300 familjer inom befolkningsstudien Northpop. Barnen följdes till ett och ett halvt års ålder. Föräldrarna har svarat på upprepade enkäter om antibiotikabehandling och symtom på allergi och astma hos barnet, graden av besvär och vilken behandling barnen fått mot allergi och astma. Frågorna har även handlat om kostvanor och vilken miljö barnet växer upp i.

– På så sätt kunde vi ta reda på vilka barn som antibiotikabehandlats innan de utvecklade pipande, väsande andning, astma och eksem och även ta hänsyn till andra omgivningsexponeringar som kan påverka risken för allergi, säger Fanny Kelderer, vid institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet och första författare till studien.

Tydligast var sambandet mellan antibiotikabehandling och pipande, väsande andning och astma. Forskarna undersökte om den ökande förekomsten man såg kunde bero på ett så kallat omvänt orsakssamband. De kunde då se att sambandet mellan andningssymtomen och tidigare antibiotikabehandling kvarstod även när antibiotika hade satts in mot andra infektioner än i andningsvägarna. Därmed kunde de dra slutsatsen att det är behandlingen i sig som är orsak till andningssymtomen och inte tidigare luftvägsinfektion. Däremot blev sambandet mindre tydligt för eksem efter antibiotikabehandling, när forskarna på motsvarande sätt uteslöt de som hade fått antibiotika mot hudinfektion.

– Vår tidigare forskning visar att den bakteriella sammansättningen i magtarmkanalen har stor betydelse för risken att insjukna i allergiska sjukdomar, så det är troligt att det är förklaringen, eftersom antibiotika även slår ut många nyttiga bakterier, säger Christina West.

Med befolkningsstudien Northpop ges unika möjligheter för forskning kring barns och barnfamiljers hälsa. Målet är att inkludera 10 000 familjer och följa barnen till sju års ålder. Eftersom man även samlar in prover kommer forskarna att ha möjlighet att studera effekterna av antibiotikabehandling och andra omgivningsfaktorer på tarmfloran ännu mer detaljerat än i tidigare studier, och i ett större material.

Studien om antibiotikabehandling och risken att utveckla allergiska sjukdomar publiceras i den vetenskapliga tidskriften Pediatric Allergy and Immunology.

Hälsa | Sverige
Örebronyheter

Källa: Umeå universitet

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in