Home   >   Senaste nyheter   >   Arla testar osynliga stängsel för ökad biologisk mångfald

Arla testar osynliga stängsel för ökad biologisk mångfald

By on 17 juli, 2025
Foto: Arla

Sveriges naturbetesmarker är bland de artrikaste miljöerna på planeten. Men de försvinner i rask takt. För att bidra till att vända utvecklingen testar Arla, tillsammans med bland andra RISE, virtuella stängsel.

— Virtuella stängsel kan både revolutionera djurhållningen och göra det möjligt att restaurera betydligt större arealer av naturbetesmark, säger Arlas projektledare Sara Samuelsson. 

På naturbetesmarker kan det finnas så många som 40 olika arter per kvadratmeter, ungefär lika många som i Amazonas regnskog. Men för att bevara mångfalden behöver markerna betas. Annars växer de igen, vilket hotar många arter.

På en av Arlas innovationsgårdar pågår nu ett projekt med virtuella stängsel. Syftet är att bidra med kunskap om hur tekniken kan användas för att förbättra betesplaneringen, och främja biologisk mångfald.

— Det fungerar perfekt. Korna betar mer intensivt och får i sig mer näringsrikt gräs, samtidigt som marken hinner återhämta sig och det blir lättare att skydda sårbara växter. Dessutom kan djuren komma åt att beta på marker som annars vore helt otänkbara, på bergsknallar, intill havet, i skogen eller vid andra typer av otillgängliga platser, säger bonden Jörgen Eriksson som äger och driver Arlas innovationsgård.

Enkel teknik

Tekniken är ganska enkel, djuren bär halsband som är kopplade till en app där lantbrukaren har ritat upp djurens hage. Den kviga som är på väg att lämna den digitala hagen hör en ljudsignal som stegras ju närmare gränsen hon kommer, som sedan följs upp med en svag elstöt vid kontakt med det virtuella stängslet.  

— Elstöten är betydligt svagare än ett vanligt elstängsel, mindre än tio procent, och det tog bara någon dag innan de lärde sig att associera ljudet med stängselgränsen. Deras mående följs upp noga och det finns inget tecken på att det gör dem mer stressade, säger Jörgen Eriksson.

I Sverige är tekniken i dag bara tillåten inom forskning, men den används i flera andra länder inom EU och även i Norge. I juni ansökte regeringen om en förordningsändring hos EU, i syfte att få tekniken godkänd i januari 2026.

Enklare och billigare för bönderna

För bönderna innebär det att djurhållning på naturbete kan bli både enklare och billigare.

— Det är dyrt och krångligt att stängsla, särskilt naturbetesmarker som ofta är steniga. I skogsbetesmark går stängsel ofta sönder när träd faller under stormar. Här kan den nya tekniken göra arbetet betydligt smidigare för bönderna. Ytterligare en stor fördel är att risken för att tamdjur eller vilda djur fastnar i stängsel försvinner, vilket kan orsaka stort lidande när det händer, säger Sara Samuelsson.

Jörgen Eriksson håller helt med. Förutom möjligheten att enkelt stängsla av olika delar av betesmarkerna, är det också mycket lättare att hålla koll på var djuren är och hur de mår.

— Med den här tekniken kan jag titta till mina djur oftare, eftersom jag vet var de befinner sig. De här betesmarkerna är runt 40 hektar, så i normala fall kan det uppemot en timme att lokalisera alla kvigor. Det blir många sparade timmar på en betessäsong. Om det var möjligt att köpa fler halsband skulle jag slå till direkt, säger han.

Fakta om projektet

  • Projektet finansieras av Arla och genomförs under betessäsongen 2024, 2025 och 2026 på Arlas innovationsgård Finngarne utanför Norrtälje.
  • Tjugo halsband har införskaffats från det norska företaget Nofence och används av 20 kvigor på seminaturbete.
  • RISE ansvarar för den djuretiska ansökan, forskningsdesignen och betesplaneringen i samarbete med SLU och Hushållningssällskapet.
  • Syftet är att bidra med nya kunskaper om virtuella stängsel, som kan gynna den forskning som krävs för att få tekniken godkänd i Sverige. Projektet strävar också efter att visa att tekniken kan möjliggöra bete som främjar biologisk mångfald och regenerativa odlingsmetoder.
  • Den 11 juni 2025 meddelade Regeringen att en ansökan om förordningsändring har skickats till EU-kommissionen för att möjliggöra ett godkännande. Målsättningen är att tekniken ska kunna börja användas från och med den 1 januari 2026.

Så funkar virtuella stängsel

  • Systemet består av ett halsband med en sensor som dels kommunicerar med satelliter, dels med det mobila datanätet. När djuret passerar en virtuell gräns avger halsbandet en ljudsignal med stigande frekvens. Om djuret vänder upphör signalen.
  • Om djuret fortsätter framåt och ljudsignalen når sin maximala frekvens avger halsbandet en svag elektrisk stöt (betydligt svagare än de elstötar ett djur får vid beröring av ett vanligt elstängsel, mindre än tio procent).
  • Ett djur kan passera genom tre ljudzoner och få tre stötar på sin väg ut ur hagen. Därefter stängs systemet av och lantbrukaren får ett meddelande i sin app om att djuret har rymt.

Fakta om biologisk mångfald och naturbetesmarker

Biologisk mångfald handlar om variationsrikedomen i naturen och balansen mellan arter, den är avgörande för vår livsmedelsproduktion och fungerar som ett naturligt försvar mot klimatförändringar. Naturbetesmarker kallas ofta för Nordens regnskoga,r och är oerhört viktiga för denna mångfald.

De är bland de artrikaste miljöerna i världen och kan härbärgera så många som 40 olika växtarter per kvadratmeter. För att behålla sin unika blandning av växter och djur måste de betas. Men det är ett landskap som är akut hotat. Enligt WWF finns i dag mindre än 5 procent av Sveriges naturbetesmarker kvar jämfört med mitten av 1800-talet.

Sverige
Örebronyheter

Källa: Arla

You must be logged in to post a comment Login