- Örebro Teater på ny länsturné med Skrönor i Länet
- ”Guldkorn från Duvemåla” till Ramsberg
- Nu har Kumla kommun sammanfattat 2023
- Erikshjälpens grundare firas i butikerna
- Örebro SK tog säsongens första trea
- Spadtag för ny trafikplats vid Mariebergs handelsområde
- Män erbjuds att testa sig för prostatacancer i pilotprojekt
- Brutna höfter kostar 2 miljarder
- Hovsta och Ekeby-Almby ska utvecklas
- Karlskoga kommun tog emot pris i Luleå
Åter aktuellt bygga skyddsrum
Den internationellt vedertagna symbolen för civilt skyddsrum ska sitta på fasaden intill den dörr som lättast leder till skyddsrummet. Foto: Kjell-Arne Larsson
Skyddsrum har byggts i stor omfattning med början före andra världskriget och ända in på 1990-talet. Efter kalla krigets slut gjordes nya bedömningar och sedan dess har väldigt få skyddsrum byggts. Nuvarande världsläge har återigen aktualiserat frågan om vi har tillräckligt med skyddsrum och om de bibehåller sina skyddsfunktioner.
I Sverige finns cirka 65000 skyddsrum med plats för ungefär sju miljoner personer. Bristen på platser är inte så skriande som det kan förefalla, eftersom behovet givetvis inte är lika stort i glesbygden som i städerna. Framförallt är det i storstadsregionerna som skyddsrum fattas. Bedömningen är att totalt cirka 700000 skyddsrumsplatser saknas.
Engagerande fråga
– Vi upplever att skyddsrum idag är en intressant fråga hos både allmänhet och politiker, säger Anders Johannesson, enhetschef hos MSB, som svarar för skyddsrumsverksamheten.
Hos MSB finns enheten för befolkningsskydd. Enheten arbetar med skyddsrumsfrågor och varningslarm, och har tolv anställda. Under 2020 var budgeten 20 miljoner kronor. För kontroll av skyddsrummen tar MSB hjälp av de cirka 130 certifierade kontrollanter som finns i landet.
På plats utför kontrollanterna kontroller av skyddsrummens registeruppgifter och skyddsrummens funktioner, att de klarar regelverk och därmed upprätthåller skyddsförmågan. Antalet kontroller som görs har varierat under åren, beroende på ekonomiska anslag som i sin tur varit avhängiga bedömningar av hotbilder mot Sverige.
– Verksamheten kring skyddsrum och varningssystem har funnits kvar under alla år, berättar Lars Gråbergs, skyddsrumsexpert på MSB. I stora drag minskade skyddsrumskontrollerna efter millenieskiftet, men har sedan ökat något under senare år.
Förutom kontroller gör kontrollanterna tillsyn. I jämförelse med kontroller har tillsynerna en mindre checklista som omfattar kontroll av registeruppgifter och inventering av viktiga funktioner hos bland annat dörrar, stomme och ventilation.
När brister upptäcks vid en tillsyn, påpekar kontrollanterna dessa för fastighetsägaren. Det är upp till denne att vidta åtgärder. När brister däremot upptäcks i en kontroll, kan MSB utfärda föreläggande om åtgärder.
I de fall åtgärderna handlar om att modernisera skyddsrummets funktioner kan bidrag sökas från MSB. När fastighetsägaren har byggt om eller byggts till andra lokaler eller ändrat delar av byggnaden, så att detta försämrar skyddsrummets funktioner, är det alltid fastighetsägaren som helt måste bekosta åtgärderna.
Förhoppningar framöver
Omfattningen av kontroller och tillsyn bestäms av hur stora medel staten anslår. Verksamheten pågick en bit in i 2020 och därefter har – bl.a. på grund av pandemin – inga kontroller utförts. Tillsyner fortsätter att genomföras.
– Ej utnyttjade medel står kvar och sedan är anslaget för 2021 ännu inte bestämt, berättar Anders Johannesson. När pandemin är över kommer både kontroller och tillsyn att fortsätta, men vi vet idag inte i vilken omfattning.
En övergripande fråga är vad den nyligen inledda utredningen om civilbefolkningens skydd vid förhöjd beredskap och krig samt i fredstida kriser kommer fram till vad gäller satsningar, hur anslagen ska fördelas och mer i detalj hur medlen ska användas. En inte alltför djärv gissning är att mer medel än idag kommer att tilldelas skyddsrumsverksamheten.
Goda råd
Vad har då MSB för råd till de fastighetsägare som har skyddsrum i sina fastigheter?
– Att ägarna nu visar större intresse för skyddsrummen ser vi förstås som positivt. Men ofta är de lite bekymrade över arbetet och kostnaderna för underhållet. Detta är dock inte mer komplext än underhållet i övrigt av fastigheten. För de som har ett underhållssystem brukar vi tipsa om att lägga in skyddsrumsunderhållet i underhållsplanen. Då blir detta en naturlig del av det normala arbetet med fastigheten, avslutar Lars Gråbergs.
Allan Widman om Sveriges civilförsvar
Mot bakgrund av det förändrade världsläget har riksdagen beslutat om ökade anslag både till det militära och civila försvaret. Anslaget till det civila försvaret – var 300 miljoner kronor för 2020. I december beslutade riksdagen att successivt öka anslaget för att 2025 komma upp i 4,2 miljarder kronor, vilket är samma nivå som under kalla krigets dagar fram till början på 1990-talet. Hur mycket som kommer att satsas på skyddsrumsdelen är inte beslutat, men avgjort kommer det att bli mer pengar än under de senaste åren.
Efter kalla krigets dagar har endast några få skyddsrum byggts. Inriktningen har i stället varit att kontrollera skyddsrummens skick och se till att fastighetsägarna, som har underhållsansvar, åtgärdar brister. Kontrollverksamheten kom emellertid att tunnas ut och har delvis ersatts av en lättare s.k. tillsyn. Mot bakgrund av ökande anslag kommer sannolikt ambitionsnivån att höjas.
– I första skedet är det viktigt att vårda de befintliga skyddsrummen, säger Allan Widman, som suttit i riksdagens försvarsutskott under nästan tjugo år och är Liberalernas försvarspolitiske talesman. Jag kan nämna att ett stort skyddsrum på Södermalm i Stockholm har byggts om till bussterminal. Det är viktigt att inte fler skyddsrum avvecklas på detta sätt.
Snart inleds en statlig utredning som ska ta fram förslag till hur Sverige ska använda sin civilförsvarsbudget och hur mycket som ska satsas på skyddsrumsverksamhet och eventuellt byggande av nya skyddsrum. Vad hoppas då Allan Widman på utredningen?
– Dels är det som sagt viktigt att ta hand om de som redan finns och inrätta rutiner med lämpliga kontrollintervall, fortsätter Allan Widman. Och dels att hitta en väg för att få fler skyddsrum på plats i samband med nybyggnationer.
Fastighetsägarens ansvar
Fastighetsägaren är ansvarig för att skyddsrummen underhålls och har kvar sina skyddande funktioner. Vid eftersatt underhåll måste fastighetsägaren stå för kostnaderna. Vid köp av en fastighet som innehåller skyddsrum rekommenderas att anlita en certifierad kontrollant som gör en besiktning, detta för att inte drabbas av oväntade kostnader.
– Som förvaltare är det viktigt att inte oavsiktligt försämra skyddsrummens skyddsfunktion. Det är inte ovanligt att förvaltare gör ingrepp som påverkar och försämrar funktionerna, berättar Tore Robertsson, vd för Skyddsprodukter i Sverige AB.
Ansvaret regleras i Lag 2006:545 där det står att ”Ägaren till en byggnad eller annan anläggning där det finns ett skyddsrum är skyldig att underhålla skyddsrummet och den utrustning som hör till skyddsrummet.”
– Som ägare till fastigheten är det två yrkeskategorier ni måste känna till: Skyddsrumssakkunnig med allmän respektive kvalificerad behörighet, fortsätter Tore Robertsson. Ni som fastighetsägare är skyldiga att anlita en sådan sakkunnig med kvalificerad behörighet om ni tänker göra något med fastigheten som kan påverka skyddsrummen. Det kan gälla stambyten, fasadarbeten, håltagning för kablar eller rör, men även på-, till- och ombyggnader av huset i övrigt.
Kostnader
Den nämnda lagen säger att ”Den som är skyldig att underhålla ett skyddsrum har rätt till skälig ersättning av staten för sina kostnader” och att ”Ersättning lämnas dock inte för åtgärder som har föranletts av att ägaren eftersatt underhållet av skyddsrummet, gjort otillåtna ingrepp i det eller på annat sätt varit försumlig”. Detta innebär i praktiken att ersättning lämnas endast när det handlar om en modernisering eller om det upptäcks att det var felaktigt byggt från början.
Det ska finnas en iordningställanderitning, som visar hur den befintliga funktionen (som förråd, föreninglokal, cykelrum etc.) inom 2 dygn kan avvecklas för återställa rummets funktioner som skyddsrum. Den utrustning som hör till skyddsrumsfunktionen, men som inte är monterad i fredstid ska förvaras i ett låst skyddsrumsförråd.
– Underhållet ska förutom ordinarie fastighetstillsyn omfatta en större genomgång av skyddsrumsfunktionerna minst en gång per år, fortsätter Tore Robertsson. Lägg in detta i fastighetens underhållssystem, oavsett om det är digitalt eller analogt. En rondering kan klaras på 20–25 minuter.
Några viktiga punkter:
- Smörj gångjärn
- Kontrollera golvbrunnar
- Kontrollera rostangrepp
- Se till att förrådet är låst att dess skyddsrumsutrustning är intakt
Tillträde
I samband med dragning av installationer, på-, om- och tillbyggnader ska MSB – genom en certifierad skyddsrumssakkunnig – få tillträde till skyddsrummet och MSB ska få tillfälle att yttra sig. Ett mycket bra råd är att redan under förstudier anlita en skyddsrumssakkunning. Arrangera sedan ett skyddsrumsstartmöte. Byggherren är alltid ansvarig för skyddsrummets funktioner.
– Det finns åtskilliga exempel på felaktiga stambyten och kabeldragningar genom skyddsrum som sammanlagt kostat miljontals kronor att åtgärda i efterhand. Att låta en sakkunnig tänka till i förväg är mycket billigare. Det kan resultera i merkostnader, men kan lika gärna visa på alternativa lösningar till vad som ursprungligen planerades, avslutar Tore Robertsson.
Hans egen bok ”Handboken om konsten att äga ett skyddsrum” visar för övrigt bland annat en lista på vilka ingrepp man absolut inte får göra i ett skyddsrum. Några exempel är att inga ingrepp får göras på dörrar, luckor och karmar. Och gör inga hål i skyddsrummets stomme. En mycket viktig och speciellt utformad funktion i skyddsrummet är givetvis ventilationen. Inget får göras som försämrar denna.
Regionalt
Örebronyheter
You must be logged in to post a comment Login