Återhämtning mildrar pandemins effekter på statsfinanserna

Av på 28 oktober, 2020
Arkivbild.

Svensk ekonomi återhämtar sig efter det historiskt stora BNP-tappet under det andra kvartalet 2020. Det bidrar till att understödja statsfinanserna, minska statens lånebehov jämfört med tidigare prognos och dämpa ökningen av statsskulden till följd av pandemin.

Riksgäldens nya prognos visar ett underskott i statsbudgeten på 256 miljarder kronor i år, en förbättring av budgetsaldot med 146 miljarder kronor jämfört med föregående prognos från maj. Det minskade underskottet innebär att Riksgälden drar ned statens upplåning och att statsskulden inte väntas öka lika mycket som tidigare förutspåtts.

– Virusutbrottet har haft stora effekter på svensk ekonomi och statens finanser, men de senaste månadernas utveckling indikerar att de blir mindre än vi bedömde i maj. Inte minst utvecklingen av skatteinkomsterna pekar på att ekonomin har börjat återhämta sig allt tydligare, men osäkerheten är fortfarande stor, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

De stora finanspolitiska stimulanserna i budgetpropositionen för 2021 väntas bidra till återhämtningen men medför samtidigt att statsbudgeten visar underskott nästa år på 80 miljarder kronor. Prognosen för 2022 visar på ett mindre underskott. Även det finansiella sparandet för staten är negativt, men förbättras successivt när ekonomin växer.

Snabbare återhämtning än väntat men fortfarande osäkert
Riksgälden räknar med att BNP faller 3,5 procent i år för att sedan växa med 3,8 respektive 3,4 procent 2021 och 2022. Återhämtningen kommer snabbare än vad som förväntades i förra prognosen men det dröjer till mitten av 2021 innan BNP är tillbaka på nivåerna före krisen. Pandemin bidrar till att osäkerheten i prognoserna fortfarande är större än normalt.

Även utvecklingen på arbetsmarknaden ser något mer positiv ut än tidigare. Men fortfarande väntas arbetslösheten i slutet av prognosperioden vara högre än före pandemin, vilket försvagar återhämtningen och tynger budgetsaldot.

Prognos för svensk ekonomi och statsfinanserna
Förra prognosen inom parentes 2019 (utfall) 2020 2021 2022
BNP-tillväxt (%) 1,2 -3,5 (-6,5) 3,8 (4,5) 3,4
Arbetslöshet (% av arbetskraften) 6,8 8,7 (10,0) 9,2 (10,7) 8,2
Budgetsaldo (miljarder kronor) 112 -256 (-402) -80 (-76) -25
Finansiellt sparande (miljarder kronor) 60 -118 (-276) -114 (-167) -13
Finansiellt sparande (% av BNP) 1,2 -3,8 (-5,8) -2,2 (-3,3) -0,2
Statsskuld (miljarder kronor) 1 113 1 331 (1 488) 1 408 (1 556) 1 436
Statsskuld (% av BNP) 22 27 (31) 27 (31) 26
Maastrichtskuld (% av BNP) 35 40 (46) 41 (45) 41

Minskad upplåning framför allt i statsskuldväxlar
Riksgälden anpassar upplåningen till det minskade lånebehovet främst genom att dra ned volymen statsskuldväxlar och avstå från att ge ut obligationer i utländsk valuta utöver vidareutlåning till Riksbanken. Dessutom minskas den aviserade ökningen av nomi­nella statsobligationer nästa år. Auktionsvolymen höjs i augusti 2021 från 5 miljarder till 5,5 miljarder kronor, där den sedan ligger kvar under resten av prognosperioden.

Riksgälden kommer som tidigare aviserats att ge ut en ny 25-årig obligation i november.

Statens upplåning, miljarder kronor
  2019 (utfall)      
Förra prognosen inom parentes 2020 2021 2022
Nominella statsobligationer 30 97 (97) 105 (115) 110
Realobligationer 8 13 (13) 21 (17) 21
Gröna obligationer 20 (10) 0 (0) 0
Statsskuldväxlar (stock vid årets slut) 20 170 (220) 188 (250) 175
Obligationer i utländsk valuta 19 43 (105) 61 (78) 58
–      varav vidareutlåning till Riksbanken 19 43 (61) 61 (49) 58
–      utöver vidareutlåning 0 0 (44) 0 (29) 0

Statsskulden som andel av BNP planar ut efter snabb ökning
Statsskulden var 1 113 miljarder kronor i slutet av 2019, vilket motsvarade 22 procent som andel av BNP – den lägsta nivån sedan mitten av 1970-talet. I år beräknas statsskulden öka till 1 331 miljarder kronor, eller 27 procent av BNP. I slutet av 2022 uppgår den till 1 436 miljarder kronor, vilket motsvarar 26 procent av BNP.

Maastrichtskulden väntas öka till 40 procent av BNP under 2020 och sedan ligga på 41 procent i slutet av 2021 och 2022. Vid utgången av 2019 var den 35 procent. Måttet omfattar hela den offentliga sektorn och brukar användas vid internationella jämförelser. Det är också detta mått som ligger till grund för det finanspolitiska ramverkets skuldankare på 35 procent av BNP.

Ekonomi | Regionalt
Örebronyheter

Källa: Riksgälden

Du måste logga in för att lämna kommentarer Logga in